Lena Gleisner Villasmil vill med sin avhandling öka förståelsen för varför och hur lärare, individuellt och i grupp, gör didaktiska val av digitala lärresurser i undervisningen, samt vilka faktorer som påverkar dessa val. 

Hur påverkade demokratiseringsprocesserna i Sverige kristendomsundervisningen under perioden 1920–1969? Det är en av frågorna som Emma Hellström utforskar i sin avhandling.

Andreas Westerberg vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förändringar av läromedel och fysisk miljö relaterar till förändringar av undervisningsideal.

Kristina Edman har forskat om barns delaktighet i barn- och familjeterapeutiska samtal inom socialtjänsten.

Julia Eckerstein har i sin avhandling undersökt vilka normer och ideal som präglar undervisning och bedömning vid folkhögskolornas musikutbildning.

Moa Lindqvist har forskat om hur svenska lärosäten och samhällsaktörer har definierat och motiverat den högre utbildningens idé och funktion från slutet av 1960-talet till början av 2000-talet.

Vilken kunskap om förhistorisk tid förmedlas i skolans undervisningsresurser och hur väl stämmer den överens med samtida arkeologisk forskning? Det är en av frågorna som Lena Almqvist Nielsen utforskar i sin avhandling.

Christina Grewell har undersökt hur den fysiska lärmiljön i svenska fritidshem formar elevers och personals möjligheter till delaktighet, inflytande och autonomi.

Eva Runngren har forskat om barns, föräldrars och skolsköterskors perspektiv på HVP-vaccination. 

Simon Bauer har forskat om samhällsorientering inom det så kallade Etableringsprogrammet för nyanlända.

Christa Roux Sparreskog vill med sin forskning fördjupa förståelsen av didaktiskt samarbete för att stödja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling.

Åsa Borgström har bland annat undersökt negativa erfarenheter på internet bland unga med intellektuell funktionsnedsättning.