Zara Daghbashyan har forskat om entreprenörskap bland akademiker, och analyserat effektiviteten inom högre utbildningsinstanser.

Hur utvecklar lärare sina kompetenser? Wieland Wermke har forskat på hur kompetensutvecklingen ser ut och vad som styr den. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Penelope B. Mbabazi har i sin avhandling studerat kvalitet i lärande i högre utbildning i Rwanda, med fokus på studenters lärande och deras anställningsbarhet. Resultaten illustrerar bland annat hur studenter i viss mån har annan syn på kvalitet i lärande i högre utbildning än vad lärarna och arbetsgivarna har.

Stefan Johansson har i sin avhandling tittat på hur lärare bedömer elevers testresultat från läsundersökningen PIRLS 2001. Resultatet visar att skillnaderna var stora mellan hur lärare bedömde klasser med samma kunskapsnivåer. - Lärarna hade olika referensramar. De förefaller av olika skäl tolka mål och kriterier på olika sätt, säger Stefan Johansson.

Pernilla Ingelsson har undersökt hur en stark organisationskultur kan skapas. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur.

Lars O. Häll, forskare vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, resonerar i sin avhandling kring lärande när det gäller simuleringar, främst datorsimuleringar.

Svenska föräldrar lär sina hörande och döva barn teckenspråk och talad svenska utifrån bilden att det är två olika språk. Genom att just särskilja språken får barnen tillgång till två fullvärdiga språk. Studien bekräftar vikten av undervisning på teckenspråk i skolan.

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

Är fritidspedagogens yrke på väg att dö ut? Birgit Andersson har forskat på vad som har hänt med fritidspedagogernas yrkesidentitet efter att fritidshemmen i slutet på nittiotalet blev en del av den decentraliserade skolan.

Hur effektiva är egentligen skolbaserade program som syftar till att förebygga tonåringars alkoholintag? Maria Paola Carias avhandling visar att programmet både ledde till en minskad positiv inställning till alkohol hos tonåringarna men även en ökad motståndskraft mot grupptrycket att dricka alkohol.    

Det finns en högst reell fattigdomsproblematik bland barn i Sverige, menar sociologen Stina Fernqvist som forskat om barnfattigdom. Barnen använder strategier för att inte framstå som fattiga i skolan. "De måste dölja att de är fattiga, för de vill inte skämmas", säger hon.

Problem med ordföljden vid inlärning av ett språk är ett nödvändigt utvecklingssteg i inlärningsprocessen. Vare sig modersmål eller andraspråket ändrar på det, visar Susan Sayehlis avhandling.