Inés Casanovas har studerat utvecklingen av nätbaserad utbildning vid högskolor och universitet, från att det infördes på individuell nivå till institutionalisering. Studien fokuserar på de processer som ägt rum på två universitet, det ena i Sverige och det andra i Argentina. Resultaten visar bland annat att nätbaserad utbildning fortfarande är långt ifrån att institutionaliseras.

I "Samarbete och lärande" undersöker Lisbeth Stedt högstadielärares samarbete som ett exempel på hur medarbetare formar villkor för samarbete, och vilken betydelse det har för deras möjligheter att utbyta erfarenheter och lära av varandra.

Mikaela Backman har i sin avhandling bland annat undersökt vilken effekt högre utbildning får för individer, företag och regioner. Hon slår fast att hög utbildning ökar produktiviteten i ett företag, och att det också lönar sig på individnivå i form av högre lön.

Det hävdas ofta att vuxna invandrare skulle lära sig svenska snabbare om de inom ramen för sfi-utbildningen gör praktik på arbetsplatser. Karin Sandwalls avhandling visar att det inte alltid stämmer, eftersom möjligheterna till samtal på praktikplatserna kan vara små.

Anna-Carin Rehnman har skrivit en avhandling om hur människor i en familj med ärftlig hörselnedsättning i släktled efter släktled utvecklat kunskap och vilken roll utbildningssystemet spelat.

Zara Daghbashyan har forskat om entreprenörskap bland akademiker, och analyserat effektiviteten inom högre utbildningsinstanser.

Hur utvecklar lärare sina kompetenser? Wieland Wermke har forskat på hur kompetensutvecklingen ser ut och vad som styr den. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Penelope B. Mbabazi har i sin avhandling studerat kvalitet i lärande i högre utbildning i Rwanda, med fokus på studenters lärande och deras anställningsbarhet. Resultaten illustrerar bland annat hur studenter i viss mån har annan syn på kvalitet i lärande i högre utbildning än vad lärarna och arbetsgivarna har.

Stefan Johansson har i sin avhandling tittat på hur lärare bedömer elevers testresultat från läsundersökningen PIRLS 2001. Resultatet visar att skillnaderna var stora mellan hur lärare bedömde klasser med samma kunskapsnivåer. - Lärarna hade olika referensramar. De förefaller av olika skäl tolka mål och kriterier på olika sätt, säger Stefan Johansson.

Pernilla Ingelsson har undersökt hur en stark organisationskultur kan skapas. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur.

Lars O. Häll, forskare vid pedagogiska institutionen på Umeå universitet, resonerar i sin avhandling kring lärande när det gäller simuleringar, främst datorsimuleringar.

Svenska föräldrar lär sina hörande och döva barn teckenspråk och talad svenska utifrån bilden att det är två olika språk. Genom att just särskilja språken får barnen tillgång till två fullvärdiga språk. Studien bekräftar vikten av undervisning på teckenspråk i skolan.