Kunskap och förståelse i hantverk har en synlig karaktär. Det formar hur interaktionen mellan lärare och studenter organiseras, konstaterar Anna Ekström i sin avhandling.

Håkan Anderssons avhandling handlar bland annat om samspelet mellan självreglerande färdigheter under barndomen i relation till akademiska prestationer.

Hur används olika modeller i kemiundervisningen på gymnasienivå? Den frågan behandlar Karina Adbos avhandling. Syftet med studien var att utforska förhållandet mellan formellt introducerade undervisningsmodeller och elevers tolkningar av dessa.

Barn har rätt till en dokumentation av hela sin hälsa, inte enbart den fysiska hälsan. Det menar Ylva Ståhl som skrivit en avhandling om hälsojournaler i barn- och skolhälsovården. – Journalerna måste inkludera mer av den psykosociala hälsan, menar Ylva Ståhl.

Signe-Anita Lindgrén har skrivit en avhandling som visar att lindrig dyslexi påverkar läs- och skrivprestationer hos högpresterare. Särdrag träder tydligast fram i främmande språk och vid hantering av språkljud i krävande testuppgifter.

Kamran Namdars avhandling handlar om synen på lärarutbildning, lärarrollen och samhället i ett globalt perspektiv. Han menar att utbildning drivs ur ett företagsekonomiskt synsätt, där mätbarhet dominerar och utbildning har blivit ett medel för att främja nationalekonomin.

Fysiskt inaktiva ungdomar kan riskera sin hälsa på sikt. Unga kvinnor är särskilt utsatta eftersom de inte tränar i lika hög grad som unga män. Det visar Katarina Mikaelssons avhandling.

Ett stödjande föräldraskap har betydelse för ungdomars demokratiska värderingar. Empatiskt tänkande är en förklarande egenskap till detta, visar Marta Miklikowska i sin avhandling.

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Sissela Bergman Nutleys avhandling består av fem vetenskapliga artiklar om kognitiv träning i förskolor och inkluderar utveckling av metoder för att träna bland annat arbetsminne och ickeverbalt resonerande.      

Sex av tio elever blir stressade av skolarbetet i högstadiet, och en tredjedel får regelbundet ont i huvudet. Sämst mår flickorna. Det visar Karina Nygrens avhandling.

Vad är drivkraften i ett skapande arbete? Det har forskaren Sie von Gegerfelt Kronberg undersökt i sin avhandling. – Skolan behöver ge självtillit och ge eleverna möjlighet och utveckla sin kunskap, säger hon.