Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Syftet med Mats Dolatkhahs avhandling "Det läsande barnet: minnen av läspraktiker, 1900-1940" är att undersöka barns och ungas läspraktiker under de första delarna av 1900-talet.

Genom att utarbeta ett forskningsbaserat idématerial för lärare om ljud, hörsel och hälsa fick Eva West eleverna att ändra sina ställningstaganden till att bli mer hälsofrämjande.

Elisabet Hedlunds avhandling "Att styra i namn av framtid: Subjektskonstruktioner och tekniker för styrning" problematiserar talet om förändring och utveckling av svensk utbildningspolitisk styrning.

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Syftet med Marianne Skoogs avhandling "Skriftspråkande i förskoleklass och årskurs 1" är att undersöka vilka olika betydelser som erbjuds i den första läs-och skrivundervisningen.

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Resultaten i Sharon Ingleson Ahlquists avhandling "The impact of the Storyline approach on the young language learner classroom: a case study in Sweden" visar att införandet av storyline kan underlätta språkutvecklingen hos unga elever.