Susanne Kjällanders avhandling "Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom" handlar om hur elever interagerar, skapar meningoch lär sig i klassrummet då de använder sig av digitala lärresurser i SO.

Syftet med Per Germundssons avhandling "Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan" är att öka kunskapen om mötet mellan socialarbetare och lärare och barn i riskzonen.

Syftet med Tor Nilssons avhandling "Kemistudenters föreställningar om entalpi och relaterade begrepp" är att konstruera kemistudenters föreställningar om entalpi och dess förändring, inre energi och dess förändring samt värme och arbete.

I avhandlingen "Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling" har Johanna Ringarp analyserat utvecklingen inom välfärdsstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme.

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Huvudfrågan i Johanna Jormfeldts avhandling "Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola" är om demokratiuppdraget förverkligas på ett jämställt sätt i gymnasieskolan.

Det övergripande syftet med Michael Tengbergs avhandling "Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan." är att bidra med mer detaljerad kunskap om det texttolkande litteratursamtalets pedagogiska möjligheter och begränsningar.

Syftet med Cecilia Björcks avhandling "Claiming Space: Discourses on Gender, Popular Music, and Social Change" är att undersöka hur spatiala diskurser används i jämställdhetsprojekt i musik för attkonstruera idéer om genus, populärmusik och social förändring.

Utgångspunkten i Damaris Ngoroshos avhandling "Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment." är problemen inom grundskolan i Tanzania. Elevernas skolprestationer är svaga och många barn avbryter skolgången. Orsakerna är många och komplexa men de kan i många fall spåras till svaga läs- och skrivfärdigheter.

Jana Rambusch har i sin avhandling "Mind Games Extended: Understanding Gameplay as Situated Activity", utifrån ett kognitionsperspektiv, tittat på spelares handlingar och meningsskapande i sitt dagliga spelande.

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Camilla Löfs avhandling "Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen" belyser hur livskunskap växer fram och definieras som ett skolämne i nationella och kommunal dokument, och organiseras i lokal skolpraktik.