I avhandlingen "Öppna högskolan: Diskursiva transformationer i styrningen av distansutbildning och högre utbildning" undersöker Annika Bergviken Rensfeldt diskurser om öppenhet inom distans- och högskoleutbildning, baserat på svenska, utbildningspolitiska dokument från 1992 till 2005.

Theres Bellander studerar hur ungdomars interaktionsformer varierar i förhållande till olika kontexter, där medierna är en faktor bland flera. Namnet på hennes avhandling är "Ungdomars dagliga interaktion: En språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier".

Hur beskriver musiklärare och musiklärarstudenter sina livserfarenheter när det gäller handlingsutrymme? Det undersöker Anna Houmann i sin avhandling "Musiklärares handlingsutrymme - möjligheter och begränsningar".

I avhandlingen "Mellan "jag" och andra. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande" undersöker Lisbeth Amhag om och i så fall hur studenters nätbaserade skriftliga, asynkrona dialoger bidrar till att utveckla deras kollektiva och individuella lärande.

Maria Wiklund vill med sin avhandling "Nära gränsen: diskursiv, könad och förkroppsligad stress hos dagens ungdomar" fördjupa förståelsen av subjektiva ohälsoproblem och upplevd stress bland unga i Sverige.

"A Design Toolkit for Emerging Learning Landscapes Supported by Ubiquitous Computing" är titeln på Daniel Spikols avhandling. Han undersöker hur design kan underlätta lärande med mobil teknik och möjligheterna att utnyttja den nya tekniken i större utsträckning även på utbildningsområdet.

"Flerspråkiga matematikklassrum: Diskurser i grundskolans matematikundervisning" är titeln på Eva Noréns avhandling där hon undersöker och analyserar praktiker i flerspråkiga matematikklassrum i grundskolan.

I avhandlingen "Vad gör kvalitet med utbildning?: Om kvalitetsbegreppets skilda innebörder och dess konsekvenser för utbildning" undersöker Andreas Bergh hur begreppet kvalitet språkligt tar form på olika utbildningsarenor.

Varför etablerades gymnasistföreningar vid läroverken vid decennierna kring 1800-talets mitt och hur skilde sig dessa nya sammanslutningar från äldre organisationsformer vid sekundärskolan? Det undersöker Björn Norlin i sin avhandling "Bildning i skuggan av läroverket: Bildningsaktivitet och kollektivt identitetsskapande i svenska gymnasistföreningar 1850-1914".

I avhandlingen "Knowing me, knowing you Mentaliseringsförmågor hos barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation" har Annette Sundqvist undersökt olika aspekter av vikt för förståelsen avmentalisering för barn som använder sig av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK).

Jan Morawski har studerat skilda läroplaner för den svenska skolan från 1800-talet till idag. I avhandlingen "Mellan frihet och kontroll: om läroplanskonstruktioner i svensk skola" diskuteras spänningsfältet mellan behovet av lokala självständiga beslut och ett överordnat centrum. Även läraridentiteten berörs.

Michael Walls har i sin avhandling "Framing The Israel/Palestine Conflict in Swedish History School Textbooks" jämfört hur Israel-Palestina-konfliktens historia skildras i svenska läroböcker i historia och av lärare i samhällskunskap.