Jana Rambusch har i sin avhandling "Mind Games Extended: Understanding Gameplay as Situated Activity", utifrån ett kognitionsperspektiv, tittat på spelares handlingar och meningsskapande i sitt dagliga spelande.

I avhandlingen "Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers' Perceptions and Teaching Practices." har Lydia Kimaryo fokuserat på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken.

Det övergripande syftet med Anders Trumbergs avhandling "Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet" är att undersöka samspelet mellan det fria skolvalet och integrations- och segregationsprocesser.

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Camilla Löfs avhandling "Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen" belyser hur livskunskap växer fram och definieras som ett skolämne i nationella och kommunal dokument, och organiseras i lokal skolpraktik.

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".

Ingrid Engdahls avhandling "Toddlers as social actors in the Swedish preschool" fokuserar på hur små barn interagerar med varandra under sitt andra levnadsår i en svensk förskola.

Det övergripande syftet i Annika Åkerbloms avhandling "Children making sense of physical phenomena" är att undersöka, analysera och beskriva hur 64 barn i åldrarna 6, 10 och 14 förstår vissa fysiska fenomen i reflekterande dialoger.

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Det övergripande syftet med Lena Sjöbergs avhandling "Bäst i klassen? Lärare och elever i svenska och europeiska policytexter" är att utifrån ett kritiskt och problematiserande perspektiv studera hur lärare och elever representeras, och därmed konstrueras, regleras och positioneras i ett urval av aktuella, men också politiskt och pedagogiskt betydelsefulla, policytexter.

Lars-Olof Hildings avhandling "Är det så här vi är". Om utbildning som normalitet och om produktionen av studenter" behandlar bland annat hur studenter beskriver sina skäl att börja studera vid högskola och hur de beskriver sitt möte med högskolemiljön.

Anna-Karin Svenssons avhandling belyser läsning och läsarbanor i ett livsperspektiv där fyra lärarstudenters berättelser om läsning från barndom till mötet med lärarutbildningen analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv. Titeln är "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning".