Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Huvudfrågan i Johanna Jormfeldts avhandling "Skoldemokratins fördolda jämställdhetsproblem: Eleverfarenheter i en könssegregerad gymnasieskola" är om demokratiuppdraget förverkligas på ett jämställt sätt i gymnasieskolan.

Det övergripande syftet med Michael Tengbergs avhandling "Samtalets möjligheter. Om litteratursamtal och litteraturreception i skolan." är att bidra med mer detaljerad kunskap om det texttolkande litteratursamtalets pedagogiska möjligheter och begränsningar.

Syftet med Cecilia Björcks avhandling "Claiming Space: Discourses on Gender, Popular Music, and Social Change" är att undersöka hur spatiala diskurser används i jämställdhetsprojekt i musik för attkonstruera idéer om genus, populärmusik och social förändring.

Utgångspunkten i Damaris Ngoroshos avhandling "Literacy Skills of Kiswahili Speaking Children in Rural Tanzania. The Role of Home Environment." är problemen inom grundskolan i Tanzania. Elevernas skolprestationer är svaga och många barn avbryter skolgången. Orsakerna är många och komplexa men de kan i många fall spåras till svaga läs- och skrivfärdigheter.

Jana Rambusch har i sin avhandling "Mind Games Extended: Understanding Gameplay as Situated Activity", utifrån ett kognitionsperspektiv, tittat på spelares handlingar och meningsskapande i sitt dagliga spelande.

I avhandlingen "Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers' Perceptions and Teaching Practices." har Lydia Kimaryo fokuserat på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken.

Det övergripande syftet med Anders Trumbergs avhandling "Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet" är att undersöka samspelet mellan det fria skolvalet och integrations- och segregationsprocesser.

Grundtanken med Mikael Segolssons avhandling "Lärandets hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för lärandet med bild" är att med utgångspunkt i bildningsbegreppet och med hermeneutikens tolkning och dialogbegrepp analysera ett lärande för genuin kunskap, vilket innebär kunskap för förståelse och att den måste bli förkroppsligad; en del i ens person.

Camilla Löfs avhandling "Med livet på schemat. Om skolämnet livskunskap och den riskfyllda barndomen" belyser hur livskunskap växer fram och definieras som ett skolämne i nationella och kommunal dokument, och organiseras i lokal skolpraktik.

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".

Ingrid Engdahls avhandling "Toddlers as social actors in the Swedish preschool" fokuserar på hur små barn interagerar med varandra under sitt andra levnadsår i en svensk förskola.