I avhandlingen "Att peka ut det osynliga i rörelse: En didaktisk studie av taktart i musik" utforskar Cecilia Wallerstedt vad det innebär att kunna urskilja taktart i musik, ur den lärandes perspektiv.

Syftet med Margareta Stigsdotter Ekbergs avhandling "Dom kallar oss värstingar: Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis" är att identifiera olika aspekter av lärande som uppstår i samspelet mellan ungdomar i problem och olika myndigheter - och att öka förståelsen för hur en sådan samverkan kan utvecklas.

I avhandlingen "På rak sak. Om ordförbindelser och konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer" undersöker Julia Prentice hur gymnasieelever i flerspråkiga miljöer avviker från det etablerade bruket av svenska konventionaliserade uttryck.

Anette Hellman har i sin avhandling "Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola" undersökt normer om pojkighet i en förskola. Hon har fokuserat på hur normer skapas, upprepas och omförhandlas av flickor, pojkar och pedagoger i barns praktiker på en förskoleavdelning.

Hur beskriver föräldrar med utländsk bakgrund musikens närvaro och roll i vardagen och dess förhållande till ursprunget? Det är något som Ylva Hofvander Trulsson undersöker i avhandlingen "Musikaliskt lärande som social rekonstruktion. Musikens och ursprungets betydelse för föräldrar med utländsk bakgrund".

Jan Horck vill med sin avhandling "Meeting diversities in maritime education. A blend from World Maritime University" skapa en medvetenhet om dilemman och utmaningar som studenter och lärarkår stöter på i en multikulturell miljö.

Syftet med Mikael Londos avhandling "Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid" är att analysera relationen mellan idrottsundervisningen i gymnasieskolan och idrott som utövas på fritid.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

René León Rosales vill med sin avhandling "Vid framtidens hitersta gräns: Om maskulina elevpositioner i en multietnisk skola" synliggöra centrala villkor, normer och värderingar som möjliggör iscensättningen av vissa maskulina elevpositioner och försvårar andra, på en skola belägen i den norra delen av kommunen Botkyrka under studieåret 2004-2005.

Krister Schönströms avhandling "Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk" behandlar döva specialskoleelevers tvåspråkigautveckling. Särskilt intresserar sig avhandlingen för hur elevernas svenska och teckenspråk utvecklas i skolåldern.

Sammantaget tyder resultaten från Svenny Kopps avhandling på att flickor med autism och ADHD ofta antingen helt missas eller feldiagnostiseras inom barnsjukvården. Hon konstaterar att behovet av utbildning om flickor med psykiska problem, sociala interaktionssvårigheter och/eller koncentrationssvårigheter inom alla samhällets offentliga verksamheter är mycket stort.

Lise-Lotte Österlunds avhandling "Redox models in chemistry: A depiction of upper secondary school students conceptions of redox reactions presenterar tre studier omgymnasieelevers uppfattningar om redoxreaktioner. En läroboksanalys ingår också i avhandlingen.