Syftet med Hillevi Prells avhandling "Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials" var att undersöka påverkan på kostförändring bland barn och ungdomar med särskild tonvikt på individuella faktorer, skolans inställning och marknadsföring av livsmedel.

Syftet i Clas Olanders avhandling "Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students´ talk and writing as an arena for sense-making" är att undersöka hur elever tillägnar sig skolans naturvetenskapliga språkbruk. En strategi för att närma sig frågan är att studera tillfällen i klassrummet då betydelse och innebörd av termer och deras sammansättning till tematiska mönster uttrycks i tal och skrift.

Det övergripande syftet medLena Jönssons avhandling "Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder." är att visa hur elever i sina bilder berättar om hur det är att vara elev i skolan idag, och att visa reflektioner och samtal som bilderna ger upphov till hos lärare och lärarstudenter.

Gunnar Gillbergs avhandling "Individualiseringens villkor: unga vuxnas föreställningar om arbete och självförverkligande" har två syften. Dels att bidra till diskussionen om ungdomarnas strukturella villkor att handla i världen. Men jag har också velat öka förståelsen för de ungas situation i samhället.

Individer från arbetarklassen väljer program en kortare tid, närmare sina föräldrars hem än personer med högre klassbakgrund. Dessa föredrar istället program med högre förväntat resultat och undviker icke-traditionella institutioner, visar Martin Hällsten i avhandlingen "Essays on Social Reproduction and Lifelong Learning".

Britt-Marie Styrkes avhandling "Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965" behandlar framväxten av en svensk utbildning av pedagoger i dans åren 1939-1965. Med utgångspunkt i ett splittrat yrkesområde undersöks utvecklingen fram till att en utbildning kunde etableras vid 1960-talets mitt.

Hur lärare genomför sin undervisning och agerar i förhållande till sina elever påverkar vad eleverna ges möjlighet att lära, undersöker Peter Hasselskog i sin avhandling "Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen".

Den övergripande forskningsfrågan i Mattias Wiggbergs avhandling "Computer Science Project Courses: Contrasting Students Experiences with Teachers Expectations" är hur vi kan planeraoch genomföra projektkurser, baserat på vetenskapligt framtagna erfarenheter, inom informationsteknologi i syfte att bidra maximalt till studenternas utveckling och till utbildningskvalitet.

Huvudtemat i Joakim Lindgrens avhandling "Spaces, mobilities and youth biographies in the New Sweden: Studies on education governance and social inclusion and exclusion" är relationer mellan pedagogisk styrning och socialt innanförskap och utanförskap.

Anneli Frelins avhandling "Teachers' Relational Practices and Professionality" försöker fördjupa vår förståelse av lärares arbete och professionalitet genom att utforska en mycket underskattad och outforskad dimension i lärarens praxis och professionalitet: relationsarbetet, som berör att skapa och upprätthålla så kallade undervisningsrelationer till och bland eleverna.

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Elever behöver bli konfronterade med utmanande frågor och empiriska data att resonera utifrån, visar Helena Näs i avhandlingen "Teaching photosynthesis in a compulsory school context: Students' reasoning, understanding and interactions".