Pär Widéns avhandling "Bedömningsmakten: berättelser om stat, lärare och elev, 1960-1995" handlar om hur bedömningssystemet i bred bemärkelse presenterades i samband med de politiska besluten om betygssystemet i gymnasiet mellan 1960 och 1995.

De viktigaste målen med Cather Aaro Jonssons avhandling "Long-term cognitive outcome of childhood traumatic brain injury" var att undersöka kognitiva resultat 6-14 år efter en svår hjärnskada i barndomen och utvärdera framstegen inom den neurokirurgiska vården.

Det övergripande syftet med Monica Sandlunds avhandling "Lärare med utländsk bakgrund: sju yrkeslivsberättelser om möten med nya skolsammanhang" är att öka kunskapen om lärare med utländsk bakgrund och deras möten med den svenska skolan genom deras berättelser

Daniel Skogs avhandling "Mjukvarumiljöer för gemenskap: En studie av nätgemenskap, teknik och kultur" handlar om mötesplatser på Internet, där så kallade nätgemenskaper uppstår. En viktig beståndsdel i varje nätgemenskap utgörs av mjukvarumiljön som skapar förutsättningar för Internetbaserad social interaktion.

Det huvudsakliga syftet med Beatrice Christensen Skölds avhandling "Vi kan inte alla passa till hantverkare": Blinda kvinnors bildningsprocess 1879-1923", är att ge ett bidrag till historien om blinda kvinnor i Sverige från 1879 till 1923 genom att visa hur de didaktiskt fastställdes och klassificeras under denna period.

Jonas Boustedts avhandling "On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds" behandlar två tematiska perspektiv som fokuserar på elevernas syn på begrepp inom datavetenskap.

Maria Leijons studie "Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid" handlar om mediereception som pedagogisk form och meningsskapande över tid.

I avhandlingen "Room acoustics and cognitive load when listening to speech" undersöker Robert Ljung effekterna av bakgrundsljud eller en lång efterklangstid i lärande situationer.

Ett grundantagande för Cecilia Olsson-Jers avhandling "Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos" är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman.

Mariella Niemis avhandling "Naturbaserade aktiviteter i daglig verksamhet och gymnasiesärskola. En studie om personer som lär långsammare och om trädgårds- och naturbruksarbetets möjligheter och begränsningar i ett socialt perspektiv" handlar om personer med inlärningssvårigheter och naturaktiviteter.

I sin avhandling "Barnehagens relasjonelle verden - små barn som kompetente aktører i produktive forhandlinger" undersöker Torgeir Alvestad de förhandlingar som äger rum i just bland de yngsta barnen i förskolan. Vilka är deras förhandlingar om? Hur förhandlar de? Vilka typer av strategier använderde använder under förhandlingarna?

I "Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett" analyseras kön som konstruktion så som de förekommer i en förskola, två förskoleklasser och en klass i första klass.