Syfte med Lars Perssons avhandling "Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling" är att undersöka hur pedagogerna hanterar demokratiuppdraget i de nationella styrdokumenten och hur de påverkas av sociala krafter på olika nivåer. Demokratibegreppet är öppet för olika tolkningar.

Elever behöver bli konfronterade med utmanande frågor och empiriska data att resonera utifrån, visar Helena Näs i avhandlingen "Teaching photosynthesis in a compulsory school context: Students' reasoning, understanding and interactions".

Johan Odelius avhandling "Communication acoustics in classroom environments: on the use of assistive listening devices" redovisar hur hörselhjälpmedel påverkar elevernas kommunikation och interaktion och utvärderar hur kvaliteten i klassrummet kan optimeras med avseende på akustikbegreppet kommunikation.

När gymnasiets nya teknikprogram infördes hade politikerna och Skolverket ambitionen att vidga synen på teknik och genus. Lärarna snävade i stället in teknikbegreppet, visar Merith Fröberg, i avhandlingen Teknik och genus i skapandet av gymnasieskolans teknikprogram, översättningar och gränsarbete på tre nivåer.

Syftet med Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling "Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity" är att undersöka förhållandet mellan tal och språkstörningar hos barn med neurodevelopmental dysfunktion och särskilt inflytandet av epilepsi.

Syftet med Olle Zandéns avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet" är att beskriva och förstå vad musiklärare samtalar om när de kommenterar för dem okända gymnasieensemblers spel, att ur samtalen härleda kvalitetsuppfattningar och bedömningskriterier och relatera dessa till en didaktisk kontext.

Gemenskapande är ett centralt drag i pojkarnas litteratursamtal och detta påverkar vilken reception och vilka läsningar som kommer till tals i samtalen, visar Stig-Börje Asplund i avhandlingen "Läsning som identitetsskapande handling: Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal".

I avhandlingen "Mathematical modelling in upper secondary mathematics education in Sweden" belyser Jonas Bergman Ärlebäck begreppen matematisk modell och matematisk modellering utifrån tre olika perspektiv: ett kursplaneperspektiv, ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv.

När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Att vara mindre omtyckt i skolan är mer vanligt bland ungdomar från familjer med lägre socioekonomisk status och det påverkar deras framtida hälsa negativt, skriver Masuma Novak i den avhandlingen "Social inequity in health: Explanation from a life course and gender perspective".Disputation vid Umeå universitet 2010-03-12.

Den svenska skolan har ett uppdrag att göra eleverna till demokratiska medborgare. Hur gör man det och i vilken grad lyckas skolan med uppdraget? Det försöker Anders Bromans avhandling "Att göra en demokrat?: Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan" ge svar på.

Förlängningen av yrkesutbildningarna från 2- till 3-åriga medförde inte att fler yrkeselever började studera vid högskolan. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan visar nationalekonomen Caroline Hall i avhandlingen "Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies".Disputation 2010-02-26 vid Uppsala universitet.