Lärarnas personliga intresse för historia påverkar skolämnet mer än formella styrdokument, det visa Johan Hansson i avhandlingen "Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattning om historieämnet". Elever och lärare har liknande tankar om det förflutna och om historia.

Det övergripande syftet med Niklas Gustafsons avhandling "Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter" är att beskriva och analysera hur lärare förhandlar professionella identiteter i grundskolan.

Syftet med Kajsa Jerlinders studie är att belysa ett dilemma och dess potentiella lösningardär krav på rättvisa för elever med fysiska funktionshinder tas upp i inkluderandefysisk träning.

I sin avhandling "Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning" bidrar Malena Lidar till kunskapen om den roll som sociokulturella resurser i elevernas lärande i naturvetenskap.

Kristina Bröms visar i sin avhandling "A Nationwide Study of Asthma and Allergy in Swedish Preschool Children: with Special Reference to Environment, Daycare, Prevalence, Co-ocurrence and Incidence" att förskolorna kan bidra till att allergiproblem och astmasymtom ökar hos barnen.

Elisabet M. Nilssons avhandling "Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education" undersöker varför, hur och om datorspel kan spela en roll i skolan och för undervisning i naturvetenskap.

Syftet med Ulf Leos avhandling "Rektorer bör och rektorer gör" är att undersöka om några särskilda yrkesmässiga normer finns när det gäller rektorernas ledning av det demokratiska uppdrag som presenteras för skolorna.

Kristina Holmberg har i avhandling "Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?" undersökt hur lärarna i musik och konst på kommunala skolor talar om sin egen verksamhet för att på så sätt utforska, beskriva och analysera hur undervisningen manifesteras.

Syftet med Vanja Lozics avhandling "I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle" är att skildra relationen mellan ungdomars etniska identifikationer och synen på historieämnet och därigenom bidra till problematisering av historieämnet i ett så kallat mångkulturellt samhälle.

Syftet med Staffan Stenhags avhandling "Betyget i matematik: Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?" är att utreda hur betyg i matematik berättar om elevens allmänna akademisk framgång i andra skolämnen i Sveriges grundskolan. Vilka kunskaper, förutom matematiska kunskaper, visar ett högt betyg i matematik?

Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Det under söker Susanne Severinsson i avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende."

Syftet med Bodil Halvars-Franzéns avhandling "Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag" är att undersöka hur barn skapar och ger uttryck för etik genom att analysera deras möten och hur möjligheterna är beroende av ramen som omger dem.