Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

Syftet med Jakob Gyllenpalms avhandling Teachers' Language of Inquiry: The Conflation Between Methods of Teaching and Scientific Inquiry in Science Education är att förklara och analysera praxis i undervisningen i naturkunskap både i skolan och på och lärarutbildningen.

Marie Wrethander Blidings avhandling "Inneslutandets och uteslutandets praktik" handlar om hur skolan är en viktig arena för barn att etablera, underhålla och bryta sociala relationer med kamrater.

Claes Klasanders avhandling "Talet om tekniska system: förväntningar, traditioner och skolverkligheter" berör undervisning om tekniska system i ett skolperspektiv, med det huvudsakliga syftet att undersöka hur undervisning om tekniska system tas upp till behandling i skolan.

I avhandlingen "Att undervisa om det ofattbara: En ämnesdidaktisk studie om kunskapsområdet Förintelsen i skolans historieundervisning" studerar Ylva Wibaeus lärares undervisning om Förintelsen och hur den uppfattas av eleverna.

I avhandlingen "Att peka ut det osynliga i rörelse: En didaktisk studie av taktart i musik" utforskar Cecilia Wallerstedt vad det innebär att kunna urskilja taktart i musik, ur den lärandes perspektiv.

Syftet med Margareta Stigsdotter Ekbergs avhandling "Dom kallar oss värstingar: Om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis" är att identifiera olika aspekter av lärande som uppstår i samspelet mellan ungdomar i problem och olika myndigheter - och att öka förståelsen för hur en sådan samverkan kan utvecklas.

I avhandlingen "På rak sak. Om ordförbindelser och konventionaliserade uttryck bland unga språkbrukare i flerspråkiga miljöer" undersöker Julia Prentice hur gymnasieelever i flerspråkiga miljöer avviker från det etablerade bruket av svenska konventionaliserade uttryck.

Anette Hellman har i sin avhandling "Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola" undersökt normer om pojkighet i en förskola. Hon har fokuserat på hur normer skapas, upprepas och omförhandlas av flickor, pojkar och pedagoger i barns praktiker på en förskoleavdelning.

Hur beskriver föräldrar med utländsk bakgrund musikens närvaro och roll i vardagen och dess förhållande till ursprunget? Det är något som Ylva Hofvander Trulsson undersöker i avhandlingen "Musikaliskt lärande som social rekonstruktion. Musikens och ursprungets betydelse för föräldrar med utländsk bakgrund".

Jan Horck vill med sin avhandling "Meeting diversities in maritime education. A blend from World Maritime University" skapa en medvetenhet om dilemman och utmaningar som studenter och lärarkår stöter på i en multikulturell miljö.

Syftet med Mikael Londos avhandling "Spelet på fältet. Relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på fritid" är att analysera relationen mellan idrottsundervisningen i gymnasieskolan och idrott som utövas på fritid.