I avhandlingen "Science versus School-science: Multiple models in genetics - The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students' understanding" beskriver Niklas Gerickeen hur vetenskapen om genetik omvandlas till skolvetenskap i läroböcker på gymnasienivå och vilken inverkan denna omvandling har för elevernas förståelse.

Syftet med Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet: Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv, är att förstå övergången mellan matematik studier på gymnasium och universitet från en studentperspektiv.

Syftet med Anna Wernbergs avhandling "Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna" är att analysera och beskriva hur objekt av lärande hanteras i tre lärande studier.

I sin av handling "Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education" har Jimmy Jaldemark undersökt högskolestudenters och lärares kommunikation över Internet. Han har bland annat kommit fram till att för att ett lärande ska kunna uppnås på bästa sätt i nätbaserade utbildningar måste man först förstå den enskilda individens sammanhang.

I sin avhandling Skolans responskultur som skriftpraktik. Gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen visar Annette Kronholm-Cederberg att eleverna inte kan läsa lärarnas handstil och de har inte kunskap att tyda de korrekturtecken som lärarna använder. Det är ett par av orsakerna till att finländska gymnasieelever inte fårstår den respons de får på sina kunskaper.

Hur vi lär oss beror till stor del på hur vi lyckas förena vår förförståelse med de verktyg vi har till vårt förfogande. Maria Larsson har i sin avhandling, Learning System Thinking. The role of semiotic and cognitive resources, undersökt hur studenter använder språket och andra kognitiva och semiotiska resurser för att lära sig att tänka i system.

Pedagogers själv-i-relation kan förändras genom ett fortbildningsprogram som inkluderar hand­ledning baserad på videoinspelade kommunikationssituationer mellan pedagog och barn, visar Märta Sandvik i avhandlingen "Jag har hittat mig själv och barnen" - Barnträdgårdslärares professionella självutveckling genom ett pedagogisk-psykologiskt interventionsprogram.

Syftet med Monica Söderberg Forslunds avhandling "Slaget om femininiteten: Skolledarskap som könsskapande praktik" är att belysa hur olika föreställningar om kön och könsdiskurser har skapat olika förutsättningar för bildandet av skolledarskap i olika epoker.

I två studier följs ansträngningarna för att öka barns möjligheter att delta och att förbättra skolan som en social mötesplats. Den första fokuserar på ett treårigt projekt, som syftar till att utarbeta nya former för elever (år 6-9) att delta i skolans organisation. Den andra studien följer yngre barn (år 1-5) i särskilda lektioner där de sociala dilemman diskuteras och löses, som kan karakteriseras som socialt och emotionellt lärande.

Den totala tid som ägnas åt EE (extramural engelska) korrelerar positivt och signifikant både med de studerandes nivå av muntlig språkfärdighet och ordförråd, men att korrelationen mellan EE och ordförråd var starkare och enklare än den mellan EE och muntlig språkfärdighet, visar Pia Sundqvist i avhandlingen Extramural English Matters: Out-of-School English and Its Impact on Swedish Ninth Graders' Oral Proficiency and Vocabulary

Det övergripande resultatet i Annika Åstrans avhandling, När PBS kom till byn: Berättelser om erfarenheter av ProblemBaserad Skolutveckling, visar att de som arbetar i skolan idag är engagerade i en stor mängd utvecklingsarbetet, krav och sätt att arbeta som de själva väljer att anta. Resultaten visar också hur de intervjuade tar emot och laddar dessa idéer med sina egna tidigare erfarenheter och hur detta görs i diskursiva sammanhang som formar vad som anses normalt och självklart.

Arbetet i Gunvie Möllås avhandling "Detta ideliga mötande": En studie av hur kommunikation och samspel konstituerar gymnasieelevers skolpraktik, riktar intresset mot elever som av olika skäl har bedömts vara i behov av stöd och studien förväntas utgöra ett bidrag till kunskapsbildningen om hur kommunikation och samspel konstituerar den dagliga verksamheten samt hur detta i sin förlängning kan ta sig uttryck i exkluderings- och inkluderingsprocesser under ungdomarnas gymnasieutbildning.