I avhandlingen "Room acoustics and cognitive load when listening to speech" undersöker Robert Ljung effekterna av bakgrundsljud eller en lång efterklangstid i lärande situationer.

Ett grundantagande för Cecilia Olsson-Jers avhandling "Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera ethos" är att en människa som med trovärdighet vill kunna verka som en demokratisk medborgare i olika kommunikationssituationer måste besitta kommunikativ kompetens. Följaktligen hänger demokrati och kommunikativ kompetens tätt samman.

Mariella Niemis avhandling "Naturbaserade aktiviteter i daglig verksamhet och gymnasiesärskola. En studie om personer som lär långsammare och om trädgårds- och naturbruksarbetets möjligheter och begränsningar i ett socialt perspektiv" handlar om personer med inlärningssvårigheter och naturaktiviteter.

I sin avhandling "Barnehagens relasjonelle verden - små barn som kompetente aktører i produktive forhandlinger" undersöker Torgeir Alvestad de förhandlingar som äger rum i just bland de yngsta barnen i förskolan. Vilka är deras förhandlingar om? Hur förhandlar de? Vilka typer av strategier använderde använder under förhandlingarna?

I "Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar. Könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett" analyseras kön som konstruktion så som de förekommer i en förskola, två förskoleklasser och en klass i första klass.

Lärarnas personliga intresse för historia påverkar skolämnet mer än formella styrdokument, det visa Johan Hansson i avhandlingen "Historieintresse och historieundervisning: Elevers och lärares uppfattning om historieämnet". Elever och lärare har liknande tankar om det förflutna och om historia.

Det övergripande syftet med Niklas Gustafsons avhandling "Lärare i en ny tid: Om grundskollärares förhandlingar av professionella identiteter" är att beskriva och analysera hur lärare förhandlar professionella identiteter i grundskolan.

Syftet med Kajsa Jerlinders studie är att belysa ett dilemma och dess potentiella lösningardär krav på rättvisa för elever med fysiska funktionshinder tas upp i inkluderandefysisk träning.

I sin avhandling "Erfarenhet och sociokulturella resurser: Analyser av elevers lärande i naturorienterande undervisning" bidrar Malena Lidar till kunskapen om den roll som sociokulturella resurser i elevernas lärande i naturvetenskap.

Kristina Bröms visar i sin avhandling "A Nationwide Study of Asthma and Allergy in Swedish Preschool Children: with Special Reference to Environment, Daycare, Prevalence, Co-ocurrence and Incidence" att förskolorna kan bidra till att allergiproblem och astmasymtom ökar hos barnen.

Elisabet M. Nilssons avhandling "Simulated "real" worlds: Actions mediated through computer game play in science education" undersöker varför, hur och om datorspel kan spela en roll i skolan och för undervisning i naturvetenskap.

Syftet med Staffan Stenhags avhandling "Betyget i matematik: Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?" är att utreda hur betyg i matematik berättar om elevens allmänna akademisk framgång i andra skolämnen i Sveriges grundskolan. Vilka kunskaper, förutom matematiska kunskaper, visar ett högt betyg i matematik?