Johan Edin har forskat om organisatoriskt lärande i relation till särskiljande (special)pedagogiska verksamheter riktade mot elever med ADHD och/eller autism.

Magnus Fahlström har utifrån ett lärarperspektiv undersökt betydelsen av den fysiska miljön iundervisningssituationen i allmänhet och i matematik i synnerhet.

Hur beskriver förskollärare att de undervisar för hållbar utveckling? Det är en av frågorna som Anders Ohlsson undersöker i sin avhandling.

Elisabeth Nilsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om språkbedömningspraktiker med yngre elever.

Christina Sand har undersökt om assisterande teknik, text-till-tal och tal-till-text, påverkar möjligheterna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att ta till sig och producera text.

Michelle Bergin har utifrån FN:s barnkonvention undersökt om irländska skolgårdar ger förutsättningar för lek.

Fabian Gunnars har med hjälp av en radikalbehavioristisk multimodal metod för läranalys undersökt relationen mellan artificiell intelligens och specialpedagogiska behov.

Anne Tossavainens forskning handlar om matematikundervisningen på lärarutbildningen.

I Sverige har verksamheter som möter barn och deras föräldrar en skyldighet att anmäla misstankar om att ett barn far illa till socialtjänsten. Ändå kommer många barn som far allvarligt illa inte till myndighetens kännedom, visar Torbjörn Kalin i sin avhandling.

Peter Johannesson vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om hur lärare lär genom aktionsforskning i skolan.

Maria Walla har bland annat undersökt hur en likvärdig matematikundervisning i förskoleklassen kan utformas.

Camilla Svens-Liavåg har forskat om hur elevers motivation, uthållighet och impulsivitet är kopplade till lärares bedömning i modersmål och litteratur, matematik och uppförande.