Kristina Holmberg har i avhandling "Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad?" undersökt hur lärarna i musik och konst på kommunala skolor talar om sin egen verksamhet för att på så sätt utforska, beskriva och analysera hur undervisningen manifesteras.

Syftet med Vanja Lozics avhandling "I historiekanons skugga. Historieämne och identifikationsformering i 2000-talets mångkulturella samhälle" är att skildra relationen mellan ungdomars etniska identifikationer och synen på historieämnet och därigenom bidra till problematisering av historieämnet i ett så kallat mångkulturellt samhälle.

Syftet med Staffan Stenhags avhandling "Betyget i matematik: Vad ger grundskolans matematikbetyg för information?" är att utreda hur betyg i matematik berättar om elevens allmänna akademisk framgång i andra skolämnen i Sveriges grundskolan. Vilka kunskaper, förutom matematiska kunskaper, visar ett högt betyg i matematik?

Vad händer i verksamheter som samtidigt ska åtgärda både sociala och pedagogiska problem och där diskurser från olika institutionella och vetenskapliga fält korsas? Det under söker Susanne Severinsson i avhandlingen "Unga i normalitetens gränsland: undervisning och behandling i särskilda undervisningsgrupper och hem för vård eller boende."

Anna-Lena Nilssons avhandling "Studies in Swedish Sign Language: Reference, Real Space Blending, and Interpretation" består av fyra separata studier av samma material: en tio minuters monolog på svenska teckenspråket.

Syftet med Bodil Halvars-Franzéns avhandling "Barn och etik: möten och möjlighetsvillkor i två förskoleklassers vardag" är att undersöka hur barn skapar och ger uttryck för etik genom att analysera deras möten och hur möjligheterna är beroende av ramen som omger dem.

Syftet med Erik Backmans avhandling "Friluftsliv in Swedish Physical Education a Struggle of Values: Educational and Sociological Perspectives" är att undersöka några av de pedagogiska och sociologiska förhållanden som ligger bakom undervisningen i friluftsliv inom fysisk fostran ämne i svenska grundskolan.

Catarina Lundqvists avhandling "Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer" handlar om hur unga med utländsk bakgrund berättar om sina liv och om hur de föreställer sig sina karriärval avseende utbildning och arbete.

Syftet med Hillevi Prells avhandling "Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials" var att undersöka påverkan på kostförändring bland barn och ungdomar med särskild tonvikt på individuella faktorer, skolans inställning och marknadsföring av livsmedel.

Syftet i Clas Olanders avhandling "Towards an interlanguage of biological evolution: Exploring students´ talk and writing as an arena for sense-making" är att undersöka hur elever tillägnar sig skolans naturvetenskapliga språkbruk. En strategi för att närma sig frågan är att studera tillfällen i klassrummet då betydelse och innebörd av termer och deras sammansättning till tematiska mönster uttrycks i tal och skrift.

Det övergripande syftet medLena Jönssons avhandling "Elevers bilder av skolan. Vad elever berättar om och hur lärare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om skolan utifrån elevers bilder." är att visa hur elever i sina bilder berättar om hur det är att vara elev i skolan idag, och att visa reflektioner och samtal som bilderna ger upphov till hos lärare och lärarstudenter.

Individer från arbetarklassen väljer program en kortare tid, närmare sina föräldrars hem än personer med högre klassbakgrund. Dessa föredrar istället program med högre förväntat resultat och undviker icke-traditionella institutioner, visar Martin Hällsten i avhandlingen "Essays on Social Reproduction and Lifelong Learning".