Syftet med Gunilla Rejnö-Habte Selassies avhandling "Speech and language dysfunction in childhood epilepsy and epileptiform EEG activity" är att undersöka förhållandet mellan tal och språkstörningar hos barn med neurodevelopmental dysfunktion och särskilt inflytandet av epilepsi.

Syftet med Olle Zandéns avhandling "Samtal om samspel. Kvalitetsuppfattningar i musiklärares dialoger om ensemblespel på gymnasiet" är att beskriva och förstå vad musiklärare samtalar om när de kommenterar för dem okända gymnasieensemblers spel, att ur samtalen härleda kvalitetsuppfattningar och bedömningskriterier och relatera dessa till en didaktisk kontext.

Gemenskapande är ett centralt drag i pojkarnas litteratursamtal och detta påverkar vilken reception och vilka läsningar som kommer till tals i samtalen, visar Stig-Börje Asplund i avhandlingen "Läsning som identitetsskapande handling: Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal".

I avhandlingen "Mathematical modelling in upper secondary mathematics education in Sweden" belyser Jonas Bergman Ärlebäck begreppen matematisk modell och matematisk modellering utifrån tre olika perspektiv: ett kursplaneperspektiv, ett lärarperspektiv och ett elevperspektiv.

När förskolebarn fick vara med och forma sina egna projekt med bild- och skapande blev det mer intressant för alla inblandade, enligt Ulla Linds avhandling Blickens ordning: Bildspråk och estetiska lärprocesser som kulturform och kunskapsform .

Att vara mindre omtyckt i skolan är mer vanligt bland ungdomar från familjer med lägre socioekonomisk status och det påverkar deras framtida hälsa negativt, skriver Masuma Novak i den avhandlingen "Social inequity in health: Explanation from a life course and gender perspective".Disputation vid Umeå universitet 2010-03-12.

Den svenska skolan har ett uppdrag att göra eleverna till demokratiska medborgare. Hur gör man det och i vilken grad lyckas skolan med uppdraget? Det försöker Anders Bromans avhandling "Att göra en demokrat?: Demokratisk socialisation i den svenska gymnasieskolan" ge svar på.

Förlängningen av yrkesutbildningarna från 2- till 3-åriga medförde inte att fler yrkeselever började studera vid högskolan. Däremot ökade avhoppen från gymnasieskolan visar nationalekonomen Caroline Hall i avhandlingen "Empirical Essays on Education and Social Insurance Policies".Disputation 2010-02-26 vid Uppsala universitet.

Cecilia Gärdéns avhandling "Verktyg för lärande: Informationssökning och informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning" syftar till att fördjupa vår kunskap om informationspraxis inom kommunal vuxenutbildning, genom att undersöka informationssökning och informationsanvändning i samband med en specifik skoluppgift. Den teoretiska ram som använts är ett socio-kulturellt synsätt.

Långsiktigtiga insatser har stor betydelse för barn i behov av särskilt stöd. I avhandlingen "Kompletterande anknytningsperson på förskola" visar Birthe Hagström på de positiva effekterna.Disputation 2010-02-26 vid Malmö högskola.

Huvudsyftet med Per-Eskil Perssons avhandling "Räkna med bokstäver! : en longitudinell studie av vägar till en förbättrad algebraundervisning på gymnasienivå" är att skapa insikter om algebrakunskaper och villkor för algebralärande hos gymnasieelever. Ett andra syfte är att med utgångspunkt i resultaten föreslå vägar till en förbättrad algebraundervisning inom det svenska skolsystemet.

Att idrotta i en förening har ingen större betydelse för barns och ungdomars psykiska och sociala utveckling. Det visar Stefan Wagnsson i avhandlingen "Föreningsidrott som socialisationsmiljö - en studie av idrottens betydelse för barns och ungdomars psykosociala utveckling".