I avhandlingen "Pyramider och pipelines: Om högskolesystemets påverkan på jämställdhet i högskolan" studerar Charlotte Silander hur utbildnings- och forskningssystemet kan påverka jämställdheten i akademin.

Mellanstadieelever som gått i klasser där elever från olika årskurser blandas har sämre resultat på kognitiva test i årskurs 6 än jämförbara elever som fått traditionell undervisning. Det visar nationalekonomen Elly-Ann Johansson i avhandlingen Essays on schooling, gender, and parental leave

Maj-Gun Johansson avhandling "Datorträning i läsflyt och stavning: analys och utvärdering av fixerad och resultatstyrd flash-cardexponering" rapporterar om positiva effekter av en datoriserad träningsmetod i läsning och stavning. Genom snabba exponeringar av ord triggas lässvaga elever till ökat läsflyt.

Att granska hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom svensk lärarutbildning är syftet med Henrik Hegenders avhandling "Mellan akademi och profession: Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning".

Allt fler högskolestudenter vill bli musikproducenter och ta plats i den svenska musikindustrin. Samtidigt är musikproduktionsämnets snabba utveckling och föränderliga karaktär en utmaning för undervisande lärare. Det visar Jan-Olof Gullö i avhandlingen "Musikproduktion med föränderliga verktyg - en pedagogisk utmaning."

Syftet med Ulla Dambers avhandling "Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling" är att utforska de faktorer som bidrar till att vissa skolklasser presterar på högre nivåer i läsning än vad man skulle kunna förvänta med hänsyn till socioekonomiska bakgrundsfaktorer och språkbakgrund.

Vad kan betecknas som en "livsfråga", varför är de anses viktiga och hur de passar in i undervisningen? Det är tre frågor som Björn Falkevall ställer i avhandlingen "Livsfrågor och religionskunskap: En belysning av ett centralt begrepp i svensk religionsdidaktik".

Resultaten i Karim Hamzas avhandling "Contingency in high-school students reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science" visar hur lärare kan uppmuntra en produktiv användning av oförutsebarhet för att främja lärande inom naturvetenskap klassrummet.

I avhandlingen "Science versus School-science: Multiple models in genetics - The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students' understanding" beskriver Niklas Gerickeen hur vetenskapen om genetik omvandlas till skolvetenskap i läroböcker på gymnasienivå och vilken inverkan denna omvandling har för elevernas förståelse.

Syftet med Erika Stadlers avhandling Stadieövergången mellan gymnasiet och universitetet: Matematik och lärande ur ett studerandeperspektiv, är att förstå övergången mellan matematik studier på gymnasium och universitet från en studentperspektiv.

Syftet med Anna Wernbergs avhandling "Lärandets objekt: Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna" är att analysera och beskriva hur objekt av lärande hanteras i tre lärande studier.

I sin av handling "Participation in a boundless activity: Computer-mediated communication in Swedish higher education" har Jimmy Jaldemark undersökt högskolestudenters och lärares kommunikation över Internet. Han har bland annat kommit fram till att för att ett lärande ska kunna uppnås på bästa sätt i nätbaserade utbildningar måste man först förstå den enskilda individens sammanhang.