Vilken betydelse har lärare för elevers meningsskapande, både vadgäller lärande och socialisation, i naturorienterande undervisningspraktiker? Det undersöker Eva Lundqvist i avhandlingen "Undervisningssätt, lärande och socialisation".

I avhandlingen "Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga miljöer i Malmö" visar språkforskaren Gudrun Svensson att småord som ba och typ är viktiga för språket. Dessutom signalerar de gängtillhörighet.

Marie-Helene Zimmerman Nilssons avhandling är en studie om musikundervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan. Hur väljer musiklärarna innehåll? Och varför?

I avhandlingen "En meningsfull historia?" undersöker och diskuterar historikern Cecilia Axelsson museernas roll som folkbildare och som utökade klassrum för skolan samt deras förmedling av historia.

I avhandlingen "Everything has its processes, one could say" följer Lena Löfgren 20 elever från 7 till 15 års ålder då de resonerar om materia och materiaomvandlingar i några olika sammanhang.

Victoria C Wahlgren har i avhandlingen "Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola" intervjuat sex genuspedagoger i olika kommuner för att undersöka hur de jobbar, vilka arbetsmetoder de använder sig av och hur förutsättningarna ser ut för deras profession.

I avhandlingen "What people tell you gets to you" försöker Carolina Lunde identifiera vilka faktorer som bidrar till ungdomars negativa och positiva kroppsuppfattningar. En av dessa faktorer är inflytandet av dåliga kamratrelationer.

Många barn kan inte lära sig klockan, andra kan avläsa klockan men ändå inte använda sig av den information klockan ger för att hantera sin tid i sin vardag. Gunnel Janeslätts avhandling "Time for time" är en kartläggning av tidsuppfattning och tidshantering hos barn med och utan funktionshinder.

Kristian Lutzs avhandling "Kategoriseringar av barn i förskoleåldern" behandlar utvecklingsbedömningar i förskolan. Han har studerat organisatoriska förutsättningar och diskursiva praktiker rörande barn i behov av särskilt stöd.

Vad elever i särskild undervisningsgrupp framförallt lär sig är att bli just elever i särskild undervisningsgrupp. Det framgår av Anna-Lena Ljusbergs avhandling "Pupils in remedial classes" där hon har intervjuat lärare, föräldrar och eleverna själva.

Syftet med Agneta Simeonsdotter Svenssons avhandling är att studera barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter inom förskoleklassens pedagogiska samling. Vad upplever barn som svårigheter och hur hanterar de svårigheterna?

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"