Ulrika Wigg har i avhandlingen "Bryta upp och börja om" studerat hur unga vuxna ser på sin identitet och sina relationer. Hon har intervjuat åtta personer som kom till Sverige i skolåldern och konstaterar att det inte är en identitet att vara flykting.

Jari Linikko har i sin avhandling "Det gäller att hitta nyckeln..." intervjuat 16 lärare på dövskolor i Sverige om deras syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd.

Petter Karlströms avhandling "CALL of the Wild" berör i sex olika vetenskapliga artiklar aspekter av Computer Assisted Language (CALL), datorprogram som används vid undervisning/inlärning av ett andraspråk.

Maria Eklund Heinonen har i "Processbarhet på prov" studerat bedömning av muntlig språkfärdighet hos andraspråksinlärare på högskolan. Men avhandlingen berör egentligen alla lärare som har elever med svenska som andraspråk.

Anita Norlund vill med avhandlingen "Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan" utifrån läroböcker, lärares utsagor och nationella prov lägga fram en bild av hur undervisningen i svenska ser ut att gestalta sig för elever med olika programtillhörighet.

Hur bidrar benämningar som hora och kärring till att görafemininiteter och maskuliniteter? Vem eller vilka använder benämningarna och vem riktar man dem till? Det söker Anna Öqvist svar på i avhandlingen "Skolvardagens genusdramaturgi".

Det är de de duktiga flickorna som senare i livet drabbas av utbrändhet. Gemensamt för dem är att de inte upplever att de fått bekräftelse från vuxenvärlden. Det visar Britt W. Bragées avhandling "Kroppens mening. Studier i psykosomatiska lösningar".

Trots att många föräldrar tillbringar större delen av fritiden med sina barn tycker de ändå inte att de är nog engagerade. Mest engagerade är mammorna och mest konflikter skapar läxorna, konstaterar Lucas Forsberg i avhandlingen "Involved Parenthood".

Högskolestudenter som undervisas på engelska byter beteende. Det blir ännu viktigare med hårt strukturerade lektioner, smågruppsdiskussioner och inläsning i förväg. Det visar John Aireys avhandling "Science, Language, and Literacy".

Ämnet för Annelie Holmbergs avhandling "Hantverksskicklighet och kreativitet" är textillärarutbildningens ämnesutbildningshistoria, men den textila slöjden, i egenskap av skolämne, står också i fokus.

Manfred Scheids undersöker i sin avhandling "Musiken, skolan och livsprojektet" hur musik i skolmiljö används och upplevs av gymnasieungdomar som en del av deras identitetsbildande.

I avhandlingen "Att förstå det stora i det lilla" klarläggs varför lokalsamhället försvarar de små skolornas fortsatta existens trots att skolorna sägs vara sämre skolor och varför lärare fortsätter arbeta i små indragningshotade skolor trots osäkerheten.