Jenny Berglund har sin bakgrund inom religionshistoria. Hennes avhandling "Teaching Islam" handlar om islamundervisning på muslimska friskolor. Förenklat kan man säga att hon ställer "de klassiska didaktiska frågorna" vad, hur och varför?

Mårten Kae Paulsens avhandling "Profesjonelle interpersonlige kompetanser" syftar till att vinna kunskap om hur olika professioner - bland annat lärare - leder och vägleder andras förändringsprocesser i enlighet med yrkesetiska normer och värderingar.

Det huvudsakliga syftet med Ingrid Dashs avhandling "Flexibility in knowing school mathematics" har varit att nå insikt i olika förståelseformer i skolmatematik och former av lärandeidentiteter i två miljöer: en skolklass i södra Sverige och en i Orissa.

Med hjälp av en fallstudie undersöker Eva Nyberg hur elever i årskurs 5 beskriver och upplever fenomen som rör biologiska livscykler. Hon studerar också hur en lärares kompetens - och undervisning - utvecklas. Avhandlingen heter "Om livets kontinuitet".

Temat för Anita Mattssons avhandling "Flexibel utbildning i praktiken" är gruppers former för samarbete i distanskurser i textbaserade forum på nätet. Vad händer när någon inte skriver något i kursens gemensamma forum? Hur ska man tolka tystnaden?

Heterogenitet hos barn med ADHD-symptom är ett välkänt fenomen. Huvudsyftet med Cecilia Wåhlstedts avhandling "Specifying the heterogeneity in children with ADHD" är att undersöka kognitiva brister i relation till ADHD-symptom.

I Agneta Knutas avhandling "Mellan Styrning och moral: Berättelser om ett lärarlag" är det spänningen mellan fenomenet styrning och lärares moraliska ställningstaganden som står i fokus, i en empirisk studie av ett lärarlag.

Huvudsyftet med avhandlingsarbetet är att analysera olika synsätt på kön inom svensk skolpolitik, så som de framträder i grundskolans läroplaners förarbeten över tid. Ett delsyfte är att analysera vad dessa synsätt betyder i relation till dokumentens utsagor om naturvetenskap och teknik. Avsikten är att därmed förstå det inom skolan återkommande temat flickor och naturvetenskap och…

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Hur gör barn för att låtsas? Kan det vara så svårt? Vilka kognitiva förmågor och kapaciteter behövs för att kunna låtsasleka? Mikael Jensen har i avhandlingen "Hur lär sig barn att leka på låtsas?" studerat hur barn når denna mycket speciella förmåga.

Alli Klapp Lekholm har i "Grades and grade assignment" studerat betygens statistiska koppling till resultat på nationella prov samt sociokulturella och psykologiska faktorer. Analysen visar att betygen inte bara beror på elevens kunskapsnivå.

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.