Karin Dues avhandling "Fysik, lärande samtal och genus" handlar om gruppdiskussioner i fysik på ungdomsgymnasiet. Den tar upp hur kunskaper i fysik, genuspräglade relationer och föreställningar om fysikämnet byggs upp i elevers samtal.

Tina Forsberg Kankkunens avhandling beskriver ledningsarbetets olika förutsättningar i mans- respektive kvinnodominerade kommunala verksamheter. Hon konstaterar bland annat att rektorer har sämre förutsättningar att stödja sin personal och påverka kommunens beslut.

I Claudia Gillbergs avhandling "Transformativa kunskapsprocesser för verksamhetsutveckling" studeras bland annat några förskollärares möjligheter att utveckla en könsmedveten pedagogik genom att tillämpa teorier om organisation, profession och vikten av samverkan.

Vilken betydelse har lärare för elevers meningsskapande, både vadgäller lärande och socialisation, i naturorienterande undervisningspraktiker? Det undersöker Eva Lundqvist i avhandlingen "Undervisningssätt, lärande och socialisation".

I avhandlingen "Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga miljöer i Malmö" visar språkforskaren Gudrun Svensson att småord som ba och typ är viktiga för språket. Dessutom signalerar de gängtillhörighet.

Marie-Helene Zimmerman Nilssons avhandling är en studie om musikundervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan. Hur väljer musiklärarna innehåll? Och varför?

I avhandlingen "En meningsfull historia?" undersöker och diskuterar historikern Cecilia Axelsson museernas roll som folkbildare och som utökade klassrum för skolan samt deras förmedling av historia.

I avhandlingen "Everything has its processes, one could say" följer Lena Löfgren 20 elever från 7 till 15 års ålder då de resonerar om materia och materiaomvandlingar i några olika sammanhang.

Victoria C Wahlgren har i avhandlingen "Den långa vägen till en jämställd gymnasieskola" intervjuat sex genuspedagoger i olika kommuner för att undersöka hur de jobbar, vilka arbetsmetoder de använder sig av och hur förutsättningarna ser ut för deras profession.

I avhandlingen "What people tell you gets to you" försöker Carolina Lunde identifiera vilka faktorer som bidrar till ungdomars negativa och positiva kroppsuppfattningar. En av dessa faktorer är inflytandet av dåliga kamratrelationer.

Många barn kan inte lära sig klockan, andra kan avläsa klockan men ändå inte använda sig av den information klockan ger för att hantera sin tid i sin vardag. Gunnel Janeslätts avhandling "Time for time" är en kartläggning av tidsuppfattning och tidshantering hos barn med och utan funktionshinder.

Kristian Lutzs avhandling "Kategoriseringar av barn i förskoleåldern" behandlar utvecklingsbedömningar i förskolan. Han har studerat organisatoriska förutsättningar och diskursiva praktiker rörande barn i behov av särskilt stöd.