I Eva Eliassons avhandling "Metodik, personlighet och forskning" beskrivs och analyseras en lokal kunskapskultur,vårdlärarutbildningen i Stockholm, under andra halvan av 1900-talet.

I avhandlingen "We are all the same" utgår Nina Thelander från FN: s konvention om barnets rättigheter för att studera hur barnets rättigheter tar sig uttryck i skolan i två länder, Sverige och Kenya.

Frances Hultgrens avhandling "Approaching the Future" undersöker gymnasieelevers olika strategier för att hantera floden av information, råd och förväntningar som möter dem vid gymnasietidens slut.

Helene Elvstrand har i sin avhandling fokuserat på hur delaktighet görs i skolan. Studien utgår från ett barnrättsperspektiv där elevers egna röster kring sina erfarenheter av delaktighet lyfts fram.

Ann Werners avhandling "Smittsamt" bygger på etnografiska studier av hur 23 tjejer mellan 14 och 16 år i en mellanstor svensk stad använder musik.

I sin avhandling "Dialogues on the Net" beskriver och analyserar Annette Johnsson dialog, interaktion och gemensamt lärande bland grupper av lärarstudenter i en webbaserad lärmiljö.

I Anna Johnsson Harries avhandling "Staten och läromedlen" studeras såväl de politiska besluten om, som det konkreta genomförandet av, den svenska statliga förhandsgranskningen av läromedel, från starten 1938 till avskaffandet 1991.

Helen Melanders avhandling "Trajectories of Learning: Embodied Interaction in Change" handlar om lärande som förändringar i förståelse i sociala och situerade aktiviteter.

Hur kan skolan arbeta med ett etiskt förhållningssätt i planering och undervisning? Och vilken betydelse har lärarnas bemötande för elevernas lärande? Om detta handlar Ulrika Bergmarks avhandling "Building an ethical learning community in schools".

Fokus i Linda Reneland-Forsmans avhandling "A changing experience - communication and meaning making in web-based teacher training" är nya lärandeformer men "gamla behov" i form av identitets- och meningsskapande.

Kvinnor har mer stressrelaterad ohälsa än män och en ökning ses framför allt hos unga flickor. Det övergripande syftet med Katarina Haraldssons avhandling är därför att utvärdera och utforska vad som buffrar stress i vardagen hos unga flickor.

Under högstadietiden formar ungdomar sin egen identitet. En viktig del i den processen är musiken. Åsa Bergman förklarar i avhandlingen "Växa upp med musik" hur musiken påverkar unga.