Vad elever i särskild undervisningsgrupp framförallt lär sig är att bli just elever i särskild undervisningsgrupp. Det framgår av Anna-Lena Ljusbergs avhandling "Pupils in remedial classes" där hon har intervjuat lärare, föräldrar och eleverna själva.

Syftet med Agneta Simeonsdotter Svenssons avhandling är att studera barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter inom förskoleklassens pedagogiska samling. Vad upplever barn som svårigheter och hur hanterar de svårigheterna?

Vilka positioner hos flickor och pojkar accepteras och vilka möter motstånd i förskolan? Den frågan står i fokus i Christian Eidevalds avhandling " Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek"

Ulrika Wigg har i avhandlingen "Bryta upp och börja om" studerat hur unga vuxna ser på sin identitet och sina relationer. Hon har intervjuat åtta personer som kom till Sverige i skolåldern och konstaterar att det inte är en identitet att vara flykting.

Jari Linikko har i sin avhandling "Det gäller att hitta nyckeln..." intervjuat 16 lärare på dövskolor i Sverige om deras syn på undervisning och dilemman för inkludering av elever i behov av särskilt stöd.

Petter Karlströms avhandling "CALL of the Wild" berör i sex olika vetenskapliga artiklar aspekter av Computer Assisted Language (CALL), datorprogram som används vid undervisning/inlärning av ett andraspråk.

Maria Eklund Heinonen har i "Processbarhet på prov" studerat bedömning av muntlig språkfärdighet hos andraspråksinlärare på högskolan. Men avhandlingen berör egentligen alla lärare som har elever med svenska som andraspråk.

Anita Norlund vill med avhandlingen "Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan" utifrån läroböcker, lärares utsagor och nationella prov lägga fram en bild av hur undervisningen i svenska ser ut att gestalta sig för elever med olika programtillhörighet.

Hur bidrar benämningar som hora och kärring till att görafemininiteter och maskuliniteter? Vem eller vilka använder benämningarna och vem riktar man dem till? Det söker Anna Öqvist svar på i avhandlingen "Skolvardagens genusdramaturgi".

Det är de de duktiga flickorna som senare i livet drabbas av utbrändhet. Gemensamt för dem är att de inte upplever att de fått bekräftelse från vuxenvärlden. Det visar Britt W. Bragées avhandling "Kroppens mening. Studier i psykosomatiska lösningar".

Trots att många föräldrar tillbringar större delen av fritiden med sina barn tycker de ändå inte att de är nog engagerade. Mest engagerade är mammorna och mest konflikter skapar läxorna, konstaterar Lucas Forsberg i avhandlingen "Involved Parenthood".

Högskolestudenter som undervisas på engelska byter beteende. Det blir ännu viktigare med hårt strukturerade lektioner, smågruppsdiskussioner och inläsning i förväg. Det visar John Aireys avhandling "Science, Language, and Literacy".