I avhandlingen "Children with Down syndrome in mainstream schools" undersöker Anne-Stine Dolva möjligheter och hinder för aktivitet och delaktighet i skolan för barn med Downs syndrom.

Programmerade lärare i datorn kan visa oss vägen och öka vårt intresse för att lära. det framgår av Magnus Haakes avhandling "Embodied Pedagogical Agents - From Visual Impact to Pedagogical Implications"

Elisabeth Franks avhandling "Läsförmågan bland 9-10-åringar" syftar till att bidra med kunskap kring förhållanden i skol- och klassrumskontext som är av betydelse för elevers läsförmåga.

Måste man veta vad som kännetecknar en tysk bisats för att kunna producera en sådan? Det är huvudfrågan i språkläraren Ingela Valfridssons avhandling "Nebensätze in Büchern und Köpfen" eller på svenska "Bisatser i böcker och huvuden".

Relationen mellan den akademiska matematiken och matematiken i klassrummet är en grundläggande fråga inom matematikdidaktiken. Anna Klisinskas avhandling "The fundamental theorem of calculus" har som fokus hur denna relation betraktas med ett särskilt fokus på bevis.

Ämnet för Rauni Karlssons avhandling är demokratiska värderingar i förskolans vardag. Hur tar sig demokratiska värden uttryck i barnens relationer? Vilka värden hanterar barnen i olika situationer i det vardagliga samspelet?

Inger Eliassson vill med avhandlingen "I skilda idrottsvärldar" beskriva och förstå barns, ledares och föräldrars socialisationi flick- och pojkfotboll med särskilt fokus på vilket utrymme barns perspektiv har i barnfotbollspraktiken.

Gymnasieelever använder sig ofta av vedertagna uppfattningar, som till exempel vad som förväntas av dem, när de ska lösa matematiska uppgifter. Det visar Lovisa Sumpters avhandling "On Aspects of Mathematical Reasoning: Affect and Gender".

Äckliga toaletter och rädsla i samband med toalettbesök är de främsta orsakerna till att barn inte går på toaletten i skolan, men lärarnas regler har också betydelse. Det visar barnsjuksköterskan Barbro Lundblads avhandling.

I Silvia Edlings avhandling "Ruptured narratives" analyseras motsägelserna i ungdomarnas svar på frågor om personligt ansvar och socialt våld inom ett pedagogiskt sammanhang.

När elever som arbetar med digitala läromedel kör fast söker de ofta efter orsakerna hos datorn eller hos datorprogrammet, inte hos sig själva. Det visar Annika Lantz-Anderssons avhandling "Framing in educational practices".

Utbildningselitens barn väljer mycket selektivt, både när det gäller valet av studieort och utbildning. Ida Lidegran har i avhandlingen "Utbildningskapital: Om hur det alstras, fördelas och förmedlas" studerat hur denna grupp tar sig fram i utbildningssystemet.