Helena Tsagalidis har i sin avhandling "Därför fick jag bara Godkänt" undersökt lärares bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet.

Syftet med Carin Tillmans avhandling "Working Memory and Higher-Order Cognition" är att öka förståelsen för högre kognitiva funktioner hos normalutvecklade barn såväl som brister i de högre kognitiva funktionerna hos barn med ADHD.

I avhandlingen "Mellan retorik och praktik" har Edmund Knutas analyserat svenskämnets roll och funktion i gymnasieskolan ochsamhället efter gymnasiereformen 1994.

I avhandlingen "Förskolans formande" undersöker Maria Folke-Fichtelius utvecklingen av den statliga regleringen av förskolan mellan 1940 och 2008, och hur den har format förskolan som samhällsinstitution.

Cecilia Levin lyfter i sin avhandling "Creativity in the School Context" fram barns kreativitet och barns egna perspektiv på kreativitet, som en kontrast till studier som undersöker begreppet ur ett vuxenperspektiv och utifrån en akademisk definition.

Niklas Ammert har i sin avhandling "Det osamtidigas samtidighet" studerat hur svenska historieläroböcker för grundskolans tidigare år ger uttryck för historiemedvetande .

Syftet med Gonda Pickls avhandling "Children with complex communication needs" är öka förståelsen för hur föräldrar till barn med svåra flerfunktionshinder med komplicerade kommunikationsbehov ser på sina barns kommunikation och kommunikationshjälpmedel.

Syftet med Daniel Petterssons avhandling "Internationell Kunskapsbedömning" är att bidra till kunskap om hur internationella kunskapsmätningar formar en politisk styrning av skolan i ett samspel mellan internationella och nationella faktorer.

Ann-Katrin Swärd har i sin avhandling "Att säkerställa skriftspråklighet" studerat Wittingmetodens tillämpning i några olika lärandemiljöer samt analyserat vad som i lärarnas undervisning och i elevernas lärande främjar en god läs- och skrivutveckling.

Britt Jakobsons avhandling "Learning science through aesthetic experience " handlar om den roll estetiskt meningsskapande spelar när yngre skolbarn lär sig NO. Hennes resultat visar att estetiskt erfarande är avgörande för den riktning lärandet tar.

Syftet med Suzanne Parmenius-Swärds avhandling "Skrivande som handling och möte" är att belysa hur elever i gymnasiet hanterar skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet.

Syftet med Berit Östlunds avhandling "Vuxnas lärande på nätet" har varit att beskriva, analysera och förstå betingelser för studier och interaktivt lärande utifrån vuxna distansstudenters perspektiv.