Matteo Cattaneos avhandling belyser bland annat hur storytelling kan vara ett pedagogiskt verktyg för möte, lek och filosofisk undersökning i förskolan.

Alexander Janssons forskning belyser bland annat kunskapsbrister om likvärdighet i ämnet idrott och hälsa.

Claes Dahlqvist har forskat om grundlärarstudenters känslor och deras koppling till kognitiva beteenden i processen att lära sig söka information.

Sofie Tjäru har undersökt hur förskollärare resonerar kring bokstunderna. Med med sin avhandling vill hon fördjupa förståelsen av bokstunden i förskoleundervisningen.

Benti Geleta Buli har forskat om trender och utveckling av psykiska hälsoproblem bland ungdomar i Sverige.

Med fokus på hur makt fungerar har Malin Kronqvist Håård undersökt skolförbättringsprogrammet Samverkan för bästa skola (SBS).

Fiona Loudoun har forskat om barns egna upplevelser av att spela datorspel.

Hur berättar pedagogerna om förskolans uppdrag och praktik i texter om förskolans pressade läge? Det är en av frågorna som Maria Lennartsson undersöker i sin avhandling.

Per Blomberg pekar på vikten att lärarstudenter får erfarenhet av att planera statistikundervisning med fokus på statistiska undersökningar och bärande statistiska idéer.

Johan Edin har forskat om organisatoriskt lärande i relation till särskiljande (special)pedagogiska verksamheter riktade mot elever med ADHD och/eller autism.

Magnus Fahlström har utifrån ett lärarperspektiv undersökt betydelsen av den fysiska miljön iundervisningssituationen i allmänhet och i matematik i synnerhet.

Hur beskriver förskollärare att de undervisar för hållbar utveckling? Det är en av frågorna som Anders Ohlsson undersöker i sin avhandling.