Vilka litteracitetsförväntningar uttrycks i de nationella proven för årskurs 9 i ämnena svenska som andraspråk och fysik? Det är en av frågorna som Camilla Håkansson utforskar i sin avhandling.

Nina Dahl-Tallgren har forskat om teater i undervisningen (TIU ) som en konstpedagogisk praktik.

Hanna Lindström-Sandahl har forskat om två intensiva undervisningsprogram i läsning respektive matematik.

Merve Yavuzkaya har forskat om undervisning om den geologiska perioden antropocensen i ämnet kemi. 

Marie Wejrum vill med sin avhandling öka kunskapen om högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter i svenskämnet.

Finns det skillnader i hur läraren utformar sina uppmaningar till nyanlända elever jämfört med till elever som har svenska som sitt starkaste språk? Det är en av frågorna som Johanna Karlsson undersöker i sin avhandling.

Erik Bergqvist har i sin avhandling undersökt elevers självförtroende i matematik.

Maria Stridsman har forskat om undervisning i engelska på mellanstadiet ur ett ordförrådsperspektiv.

Louise Almqvist har forskat om litteraturundervisning i relation till värdegrundsarbete, specifikt sexualitet och genus.

Jakob Olsson vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur 2000-talets barn- och ungdomslitteratur relaterar till samtidens digitaliseringsprocesser.

Nubin Ciziri har bland annat forskat om nyanlända föräldrarnas uppfattningar om och förhållningssätt till sina barns utbildning i Sverige.

Veronica Hermann har undersökt uppfattningar om och status för psykisk hälsa och stigma relaterat till psykisk ohälsa bland ungdomar i en svensk kontext.