Förskolan bör skapa förutsättningar för personalen att bemöta både föräldrar och barn på ett inkännande sätt under barnets introduktion, snarare än att följa en strikt introduktionsmodell. Det föreslår Martina Andersson Søe i sin avhandling.

Hur formas en blivande lärare och vad är det som påverkar utvecklandet av lärarrollen under en arbetsintegrerad utbildning? Det är en av frågorna som Mona Tynkkinen utforskar i sin avhandling.

Hur fungerar assisterande teknik, särskilt tal-till-text, i jämförelse med tangentbordsskrivning, för att överbrygga svårigheter vid läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi? Det är en av frågorna som Gunilla Almgren Bäck undersäker i sin avhandling.

Therese Brännmark har i sin avhandling undersökt hur språklig mångfald, inklusive de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska kommer till uttryck i olika rum inom en norrbottnisk grundskolekontext.

Marina Karlsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om kvalitetsdialoger i lokala skolorganisationers systematiska kvalitetsarbete.

Hur beskriver filosofilärare filosofiämnet på gymnasiet? Det är en av frågorna som Olle Uppenberg utforskar i sin avhandling.

Anna L. V. Lundberg belyser i sin avhandling bland annat hur proportionalitet behandlas av läromedelsförfattare, på nationella prov och av lärare och elever i matematikklassrummet.

Vilka funktioner beskriver mellanstadieelever att skrivande fyller för dem? Det är en av frågorna som Magnus Jansson utforskar i sin avhandling.

Emma Nilsson Tysklind har forskat om relationen mellan litteraturundervisning på gymnasiet och demokrati.

Cristina Nordman har i sin avhandling undersökt villkoren för pedagogiskt transspråkande i ämnesundervisning i språkligt hetereogena klasser i åk 6 och 7.

Annika Forsler har forskat om naturkunskapslärares undervisning om hållbar utveckling på gymnasiet.

Helén Sterner har forskat om algebraundervisning i skolans tidiga år.