Den övergripande frågeställningen i Thérèse Hartmans avhandling "Problem eller tillgång?" är högskolans roll som aktör för ökad jämlikhet och demokrati. Hon har intervjuat lärare och studenter vid juridiska institutionen fem studenter som antagits via alternativt urval, fem reguljärt antagna samt nio lärare.

I Lottie Lofors-Nybloms avhandling "Elevskap och elevskapande" ställs frågan Vad innebär det att vara en lyckad elev? till två olika auktoriteter som medverkar i konstruktionen av elever: två olika läroplanstexter och sex elevgrupper.

I Maria Hjalmarssons avhandling står lärarprofessionen och dess genusordning i fokus. Lärares uppfattningar om sin yrkeskompetens, sitt arbete och uppdrag samt hur de upplever förväntningar som riktas mot dem, är tre övergripande teman.

Syftet med Anita Erikssons avhandling är att granska och analysera hur teori och praktik framträder i olika typer av gruppsamtal inom lärarutbildningen. Samtalens innehåll analyseras i relation till policytexter och utbildningens innehåll och uppläggning.

Att laborationer har en naturlig och central plats i naturvetenskaplig undervisning håller de flesta med om. I avhandlingen "Laborativt arbete i grundskolans senare år" vill Per Högström ge ytterligare kunskap om det laborativa arbetet i svensk grundskola.

Karin Dues avhandling "Fysik, lärande samtal och genus" handlar om gruppdiskussioner i fysik på ungdomsgymnasiet. Den tar upp hur kunskaper i fysik, genuspräglade relationer och föreställningar om fysikämnet byggs upp i elevers samtal.

Tina Forsberg Kankkunens avhandling beskriver ledningsarbetets olika förutsättningar i mans- respektive kvinnodominerade kommunala verksamheter. Hon konstaterar bland annat att rektorer har sämre förutsättningar att stödja sin personal och påverka kommunens beslut.

I Claudia Gillbergs avhandling "Transformativa kunskapsprocesser för verksamhetsutveckling" studeras bland annat några förskollärares möjligheter att utveckla en könsmedveten pedagogik genom att tillämpa teorier om organisation, profession och vikten av samverkan.

Vilken betydelse har lärare för elevers meningsskapande, både vadgäller lärande och socialisation, i naturorienterande undervisningspraktiker? Det undersöker Eva Lundqvist i avhandlingen "Undervisningssätt, lärande och socialisation".

I avhandlingen "Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga miljöer i Malmö" visar språkforskaren Gudrun Svensson att småord som ba och typ är viktiga för språket. Dessutom signalerar de gängtillhörighet.

Marie-Helene Zimmerman Nilssons avhandling är en studie om musikundervisning i ensemble och gehörs- och musiklära inom gymnasieskolan. Hur väljer musiklärarna innehåll? Och varför?

I avhandlingen "En meningsfull historia?" undersöker och diskuterar historikern Cecilia Axelsson museernas roll som folkbildare och som utökade klassrum för skolan samt deras förmedling av historia.