Vilka fritidsaktiviteter, i synnerhet när det kommer till sport, väljer tonåringar att syssla med, och vad säger dessa val om de egna livsvillkoren? Bengt Larsson har studerat tonåringars idrottande ur ett pedagogiskt perspektiv.

Hur läser åttondeklassare den skönlitteratur som ingår i svenskämnet på högstadiet, och vilken hänsyn tas till tjejers respektive killars privata läsupplevelser? Det studerar Helen Schmidl i avhandlingen "Från vildmark till grön ängel".

Att studenter använder sig av digitala hjälpmedel ses idag som en självklarhet, men på sistone har det uttryckts oro för att dessa hjälpmedel underlättar fusk. Lars-Erik Nilsson undersöker problematiken i avhandlingen "But can't you see they are lying".

Genom att kombinera olika sinnesintryck (som syn, hörsel, känsel, lukt och smak) kan spädbarn lära sig begrepp och ord. Det visar Eeva Klintfors i sin avhandling "Emergence of words", där hon har studerat över 300 spädbarn i åldern 3-20 månader.

I avhandlingen "På tal om matematik" försöker Eva Riesbeck få syn på språket, kunskapen och matematiken i matematikundervisningen. Det gör hon bland annat genom att studera lärares och elevers samtal i ett matematikklassrum.

Maria Mattus undersöker i studien "De länkade orden" yttrandefrihet och trovärdighet relaterat till Internet. Hon har bland annat jämfört två webbplatser om Förintelsen och tittat på studenters bedömning av trovärdighet när de söker information på nätet.

Hur konstrueras ett grupparbete och en grupparbetesuppgift mellan elever, och vilken möjlighet har läraren att bidra till en god samarbetssituation? Det undersöker Karin Forslund Frykedal i avhandlingen "Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete".

I avhandlingen "Att bli bättre lärare" studerar Laila Gustavsson lärares professionella utveckling under en kompetensutvecklingsperiod. Hur talar lärare om och hanterar lektionsinnehållet - och vad har det för inverkan på elevernasresultat?

Det är titeln på Ann Pihlgrens avhandling, där hon har tittat på pedagogiska skäl till att använda den Sokratiska metoden, men även analyserat 16 Sokratiska seminarier med elever i åldrarna 5-16 år.

Sofia Persson har i avhandlingen "Läraryrkets uppkomst och förändring" studerat lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen mellan 1800-2000. Fokus ligger på lärares kollektiva handlingar genom olika förbund.

Vad har bostadsomgivningen för betydelse för utbildning, sysselsättning och inkomst bland yngre i stockholmsregionen? Petra Sundlöfs avhandling visar att sämre bostadsområden har en mindre negativ effekt på gymnasieelevers skolresultat.

Maria Larsson har i sin avhandling "Reading, spelling and silent speech" undersökt läs- och skrivkunnighet hos barn med svår talförsämring.