Anita Norlund vill med avhandlingen "Kritisk sakprosaläsning i gymnasieskolan" utifrån läroböcker, lärares utsagor och nationella prov lägga fram en bild av hur undervisningen i svenska ser ut att gestalta sig för elever med olika programtillhörighet.

Hur bidrar benämningar som hora och kärring till att görafemininiteter och maskuliniteter? Vem eller vilka använder benämningarna och vem riktar man dem till? Det söker Anna Öqvist svar på i avhandlingen "Skolvardagens genusdramaturgi".

Det är de de duktiga flickorna som senare i livet drabbas av utbrändhet. Gemensamt för dem är att de inte upplever att de fått bekräftelse från vuxenvärlden. Det visar Britt W. Bragées avhandling "Kroppens mening. Studier i psykosomatiska lösningar".

Trots att många föräldrar tillbringar större delen av fritiden med sina barn tycker de ändå inte att de är nog engagerade. Mest engagerade är mammorna och mest konflikter skapar läxorna, konstaterar Lucas Forsberg i avhandlingen "Involved Parenthood".

Högskolestudenter som undervisas på engelska byter beteende. Det blir ännu viktigare med hårt strukturerade lektioner, smågruppsdiskussioner och inläsning i förväg. Det visar John Aireys avhandling "Science, Language, and Literacy".

Ämnet för Annelie Holmbergs avhandling "Hantverksskicklighet och kreativitet" är textillärarutbildningens ämnesutbildningshistoria, men den textila slöjden, i egenskap av skolämne, står också i fokus.

Manfred Scheids undersöker i sin avhandling "Musiken, skolan och livsprojektet" hur musik i skolmiljö används och upplevs av gymnasieungdomar som en del av deras identitetsbildande.

I avhandlingen "Att förstå det stora i det lilla" klarläggs varför lokalsamhället försvarar de små skolornas fortsatta existens trots att skolorna sägs vara sämre skolor och varför lärare fortsätter arbeta i små indragningshotade skolor trots osäkerheten.

Jenny Berglund har sin bakgrund inom religionshistoria. Hennes avhandling "Teaching Islam" handlar om islamundervisning på muslimska friskolor. Förenklat kan man säga att hon ställer "de klassiska didaktiska frågorna" vad, hur och varför?

Mårten Kae Paulsens avhandling "Profesjonelle interpersonlige kompetanser" syftar till att vinna kunskap om hur olika professioner - bland annat lärare - leder och vägleder andras förändringsprocesser i enlighet med yrkesetiska normer och värderingar.

Det huvudsakliga syftet med Ingrid Dashs avhandling "Flexibility in knowing school mathematics" har varit att nå insikt i olika förståelseformer i skolmatematik och former av lärandeidentiteter i två miljöer: en skolklass i södra Sverige och en i Orissa.

Med hjälp av en fallstudie undersöker Eva Nyberg hur elever i årskurs 5 beskriver och upplever fenomen som rör biologiska livscykler. Hon studerar också hur en lärares kompetens - och undervisning - utvecklas. Avhandlingen heter "Om livets kontinuitet".