Bland det viktigaste i ett musikutförande är förmågan att uttrycka känslor - trots det visar forskning att musikundervisningen ofta försummar denna aspekt. Jessika Karlsson har studerat en ny metod för undervisning i känslomässigt uttryck i musiken.

Vad finns det för olika förståelser av begreppet "livslångt lärande" och vad säger det om vår framtid? Gun Berglund visar i sin avhandling "On lifelong learning as stories of the present" att livslångt lärande är ett ideologiskt värdeladdat begrepp.

Hur hur fostras elever i hemmet i fråga om kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt förmåga att sköta ett hem och tillvarata miljön - och vilka effekter har skolans undervisningen i huslig ekonomi? Det undersöker Gun Åbacka i sin avhandling.

Det övergripande syftet med Elizabeth Englundhs avhandling "Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande" är att belysa frågan om vilket utrymme barnet får i samhället med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter.

Hur använder sig universitets- och högskolestudenter avsina begreppsuppfattningar när de arbetar med ett matematiskt material? Det undersöker Kerstin Pettersson i studien "Algoritmiska, inuitiva och formella aspekter av matematiken i dynamiskt samspel".

På vilket sätt har genus, etnicitet och generation kommit till uttryck i grundskolans läseböcker sedan 1962, och hur är det kopplat till talet om jämlikhet, mångfald och barns uppväxt? Det undersöker Angerd Eilard i studien "Modern, svensk och jämställd".

Elisabeth Porath Sjöö har ur ett bildningsperspektiv tolkat ungdomars berättelser om sitt deltagande i konfirmandundervisning. Möjlighet till kunskap genom eget utforskande och att uppleva med flera sinnen är några positiva erfarenheter enligt ungdomarna.

För att förändras och hitta nya sätt att tänka krävs att man överskrider gränser. Birgitta E. Gustafsson visar i sin avhandling att motspråk, som återfinns både inom konsten och den pedagogiska praktiken, är ett sätt att göra det på.

Den särskilda undervisningsgruppen osynliggörs och marginaliseras både centralt inom kommunen och lokalt i skolans verksamhet, det visar resultaten i Yvonne Karlsson avhandling "Att inte vilja vara problem".

Hur formas femininitet och maskulinitet hos elever och vilka könsmönster uppvisar två skolklasser i årskurs nio? Det studerar Ann-Sofie Holm i avhandlingen "Relationer i skolan", som visar att den genusskapande processen både är flytande och flexibel.

Marcus Samuelsson har i avhandlingen "Störande elever korrigerande lärare" tittat på vilket beteende hos elever som uppfattas som störande och hur lärare korrigerade ett sådant beteende. Studien baseras på iakttagelser av lärare och elever i skolår sju.

Vad innebär erfarenheter av emotionell utsatthet för ett barns uppväxt och bild av omvärlden? I Carin Benjaminsons avhandling berättar ungdomar bland annat om utsatthet, utanförskap och en alltför kunskapsinriktad skola.