I avhandlingen "Lärare av idag" diskuterar Göran Brante lärares arbetssituation och de kringliggande krafter, eller strukturella, institutionella, organisatoriska omständigheter som en delförklaring till lärares omtalade svåra arbetssituation.

Syftet med avhandlingen var att analysera rektorers föreställningar om samarbetsformer, kompetensutveckling och ledarskap, som kritiska interna skolförbättringskapaciteter. Studien genomfördes i fem mer framgångsrika och fyra mindre framgångsrika svenska 7-9-skolor och beskriver, analyserar och diskuterar kvalitativa skillnader och likheter i rektorernas föreställningar på skolnivå. En framgångsrik skola förstås som en skola där eleverna uppnår både kunskapsmålen…

Laborationer i kemiundervisningen är vanligen formulerade som "recept" där eleverna skall följa en given beskrivning. I Berit Kurtén-Finnäs avhandling har en klass i årskurs 7 under sin första kemikurs i stället arbetat med öppna laborationer.

Det överordnade syftet med Mikael Palmes avhandling "Det kulturella kapitalet" är att klarlägga hur elever, studenter och sociala grupper med olika tillgångar använder sig av utbildningssystemet och hur detta präglar dess sociala struktur.

Sverker Lundin vill med sin avhandling "Skolans matematik" skapa möjligheter för en offentlig kritisk diskussion av en rad frågor rörande grundläggande matematikutbildning.

Är åldersintegrerade klasser bra eller dåligt för elevers slutresultat? Spelar lika kön och etnisk bakgrund på lärare och elever roll för provresultat och slutbetyg? Det undersöker Erica Lindahl i avhandlingen "Empirical studies of public policies".

Vilken inverkan har engelskspråkig undervisning i Sverige på gymnasieelevers svenska? Det har Maria Lim Falk undersökt i sin avhandling "Svenska i engelskspråkig skolmiljö". Hennes resultat visar att elevernas utveckling av ett ämnesrelaterat språk hämmas.

Hur utvecklas läsförmågan i skolan hos "tidiga läsare"? Och vad i deras hemmiljö har bidragit till att de kan läsa innan de börjar skolan? Om detta handlar Lena Ivarssons avhandling "Att kunna läsa innan skolstarten" där hon studerat 13 tidiga läsare.

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Om det saknas samstämmighet mellan kursplan och prov lär sig eleven bara det som provet mäter, menar Gunilla Näsström som i avhandlingen "Measurement of alignment" har studerat olika metoder för att utvärdera samstämmigheten mellan kursplan och prov.

Helge Räihäs avhandling "Lärares dilemman" handlar om dilemman i grundskolelärares vardag, i klassrum, på arbetslagsmöten och i utvecklingssamtal, och hur lärare använder språket för att hantera dessa dilemman.

Gunilla Gunnarsson har i avhandlingen "Den laborativa klassrumsverksamhetens interaktioner" studerat elevers möten med skolans naturvetenskapliga språkspel. Fokus är riktat mot elevers interaktion med läraren och andra elever, samt med artefakter.