Hur kan man kan konstruera autentiska bedömningar som stöttar studenternas lärande, samtidigt som stöd ges för tillförlitlig och trovärdig bedömning av studenternas kompetens? Anders Jönsson har studerat interaktiv examination på lärarutbildningen.

Anlägg inte ett pedagogiskt förhållningssätt som utgår från recept eller läror, utgå istället från en pedagogisk ledstjärna som fokuserar på vem du vill vara snarare än hur eller varför. Den slutsatsen drar Lotta Jons i studien "Till-tal och an-svar".

Hur uppfattar elever och skolledare att skolan uppnått målen i Lpo 94? Hur kan detta relateras till vilka faktorer/begrepp som är viktiga för en motiverande grundskolemiljö? Det undersöker Therese Vincenti Malmgren i sin avhandling.

Vad handlar entreprenörskap i ett pedagogiskt sammanhang egentligen om? Hur tar det sig uttryck i det vardagliga arbetet i skolan? Det undersöker Bettina Backström-Widjeskog i avhandlingen "Du kan om du vill".

När pedagoger ställs inför konkreta valsituationer tvingas de välja, och i det övervägandet möts teori och praktik. Syftet med Maria Andréns studie är att uppmärksamma valet och bidra till ett samtal som kan minska klyftan mellan teori och praktik.

Hur verkar krafter som utbildningspolitiska intentioner, pedagogisk forskning och verksammas ambitioner under arbetet med ett skolutvecklingsprojekt i en gymnasieskola? Det undersöker Inger von Schantz Lundgren i studien "Det är enklare i teorin...".

Användning av rak ordföljd är en språklig strategi som vissa ungdomar använder sig av för att uttrycka en identifikation med det flerspråkiga området, det visar resultaten från Natalia Ganuzas avhandling.

I avhandlingen "Förskolepedagogikens framväxt" har Johannes Westberg studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken under 1835-1945.

Bosse Thorén har i sin avhandling "The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody" undersökt en strategi för uttalsundervisning som prioriterar svenskans språkrytm och relaterat den till kända rön kring svenskans rytm.

I avhandlingen "Lab work in science education" studerar Oskar Lindwall laborationsarbete i mekanik. Studien bygger på videoinspelat material från en lärarutbildning, en teknisk gymnasieutbildning samt en högskoleingenjörsutbildning.

Läroplan och lärmedel påverkar och definierar skolans innehåll, därför kan dessa texter kallas för kanoniska. Magnus Hultén har i avhandlingen "Naturens kanon" analyserat hur läroplanen för de naturvetenskapliga ämnena förändrats mellan 1842 2007.

Det visar resultaten i Solveig Pedersens avhandling "Recurrent pain and health related quality of life", där hon har undersökt förekomsten av smärta hos barn från förskoleklass till och med mellanstadiet.