Genom att studera hur ett litet barn vrider en kloss för att passa in den i ett hål, kan man få en bild av hur vi utvecklar ett rumsligt begrepp. Det visar Helena Örnkloo i sin avhandling "Fitting objects into holes".

Hur upplever nyexade civilingenjörer och läkare relationen mellan utbildning och professionell praktik? Vad påverkade deras karriärval och vad har de lärt sig sig under sin utbildning? Det är frågor som Staffan Nilsson söker svaret på i sin avhandling.

Datorns intåg i den pedagogiska verksamheten har inte varit helt okomplicerad, men Anna Klerfelt visar i sin avhandling hur pedagoger kan möta barns mediaintresse och använda datorn som ett verktyg för deras berättande.

Fia Andersson har i avhandlingen "Att utmana erfarenheter" följt lärare som arbetar med flerspråkiga barn med autism. Hennes resultat visar att diagnosen autism "tar över" och att det sällan blir aktuellt med modersmålsundervisning för de barnen.

Farzaneh Moinian har i avhandlingen Negotiating Identities undersökt barns syn på sig själva och på sitt liv både innanför och utanför skolans väggar. Syftet har varit att öka förståelsen för barn- och ungdomskultur.

Tårar och tandagnisslan och "dumma dig" är vanliga känslouttryck när barn är små. Över tid försvinner dessa uttryck, men hur går det egentligen till och vilken roll spelar föräldrarna i socialiseringen? Det har Tove Gerholm undersökt i sin avhandling.

I avhandlingen "Postponed plans" har Anna Levén studerat prospektivt minne hos personer med utvecklingsstörning. Resultaten diskuteras i relation till träning av prospektivt minne och val av hjälpmedel.

Tommy Strandberg visar i sin avhandling "Varde ljud!" att skapande aktiviteter kan fungera som ett redskap för förändring - till exempel för ökad elevaktivitet eller ett vidgat innehåll i skolämnet sång.

Syftet med Eva Siljehags avhandling "Igenkännande och motkraft" har varit att beskriva, förklara och förstå betydelsen av förskole- och fritidspedagogikens betydelse för specialpedagogiken.

Framgångar, framgångsupplevelser och en tilltro till egen effektivitet har stor betydelse för rektorns motivation. Det visar Torbjörn Sandén i avhandlingen "Lust att leda i lust och leda" där 79 rektorer i grundutbildningen och gymnasiet deltagit.

I avhandlingen "Samtal, klassrumsklimat och elevers delaktighet" studerar Kent Larsson möjligheter till lärande genom deliberativa samtal. Kan elever lära sig medborgarskap genom dialog och diskussion - och hur ser det sociala klimatet i klassrummet ut?

Det har Maria Prellwitz undersökt i avhandlingen "Lekplatsers tillgänglighet och användbarhet". Hennes resultat visar att lekplatsernas bristande tillgänglighet kan orsaka stigmatisering och bristande självständighet för barn med funktionsnedsättningar.