Eva Skåreus har i avhandlingen "Digitala speglar" låtit bildlärarstudenter i digital bild gestalta sig själva som lärare för att på så sätt finna föreställningar om bildläraryrket. Vad är det i lärarrollen som kommer till uttryck i dessa bilder?

Det visar Gunnar Schedin i avhandlingen "Expectations and experiences of career counselling". Att bli uppmuntrad till självständighet var däremot inte lika populärt - vilket blir en svår balansgång för studie och yrkesvägledaren.

Trots en gemensam läroplan märks idag en allt mer segregerad skola och debatten om särskolan har tagit fart. Elisabeth Frithiof har i sin avhandling intervjuat några unga personer med utvecklingsstörning som berättar om sin tid på särskolan.

Passar den flexibla formen alla studerande eller är det några faktorer hos studerande som ökar sannorlikheten att studierna fullföljs? Det undersöker Ulf Olsson i sin avhandling Flexibel utbildning - för vem?

I avhandlingen "Talet om det mångkulturella i skolan och samhället" har Hans Lorentz bland annat undersökt om det funnits skillnader eller likheter mellan olika tider när man har beskrivit det mångkulturella.

Hur lär sig studenter från olika studiebakgrunder ett akademiskt skriftspråk? Det undersöker Sofia Ask i sin avhandling, som visar att många studenter har svårt med övergången från gymnasium till högre utbildning just när det gäller skriftspråket.

Pål André Aarsand Simonsen har i avhandlingen "Omkring skärmen" tittat på barns datoraktiviteter i skola och hem. Hur använder sig till exempel elever av chattande på lektionstid? Vilka kompetensskillnader finns mellan barn och vuxna vid datoranvändning?

Det frågar sig Erik Jakobsson i avhandlingen med samma titel, där han undersöker hur ett initiativ att utveckla en gemensam infrastruktur för vuxnas lärande faller ut. Resultaten visar att mycket har stannat vid intentioner och inte omsatts i praktiken.

Det undersöker Karin Ehrlén i avhandlingen "Conceptions and artefacts", där hon visar att bilder och modeller är bra hjälpmedel för att visa barnen att jorden faktiskt inte är platt och att upp och ner inte behöver vara absoluta riktningar.

I avhandlingen "School reform, educational achievement and lifetime income" undersöker Anders Böhlmark bland annat betydelsen av elevers skolval för deras prestation och segregation, men även immigrationsålders betydelse för invandrarelevers prestationer.

Bör högre utbildning subventioneras, vad innebär det i så fall för en framtida arbetsmarknad och vilken betydelse har specialisering av högre utbildning för tillväxten? Det undersöker Camilo von Greiff i sin avhandling i nationalekonomi.

I avhandlingen "Datorspelande som bildning och kultur " undersöker Carin Falkner datorspelandet på dess egna premisser. Finns det något informellt lärande i datorspelandet som skolan skulle kunna dra nytta av?