I avhandlingen "Förskolepedagogikens framväxt" har Johannes Westberg studerat pedagogiska förändringar i den svenska förskolepedagogiken under 1835-1945.

Bosse Thorén har i sin avhandling "The priority of temporal aspects in L2-Swedish prosody" undersökt en strategi för uttalsundervisning som prioriterar svenskans språkrytm och relaterat den till kända rön kring svenskans rytm.

I avhandlingen "Lab work in science education" studerar Oskar Lindwall laborationsarbete i mekanik. Studien bygger på videoinspelat material från en lärarutbildning, en teknisk gymnasieutbildning samt en högskoleingenjörsutbildning.

Läroplan och lärmedel påverkar och definierar skolans innehåll, därför kan dessa texter kallas för kanoniska. Magnus Hultén har i avhandlingen "Naturens kanon" analyserat hur läroplanen för de naturvetenskapliga ämnena förändrats mellan 1842 2007.

Det visar resultaten i Solveig Pedersens avhandling "Recurrent pain and health related quality of life", där hon har undersökt förekomsten av smärta hos barn från förskoleklass till och med mellanstadiet.

För kommunala skolor i Sverige finns en möjlighet att utöva ett stärkt föräldrainflytande genom lokala styrelser. Margaretha Kristoffersson har studerat lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan, där de professionella de facto är i minoritet.

Mikaela Björklund har undersökt förutsättningarna för lärande i engelska som främmande språk i nybörjarklassrummet. Hennes avhandling visar att engelska håller på att bli ett andraspråk snarare än ett traditionellt främmande språk för många unga elever.

Det visar Anne Palmér i avhandlingen "Samspel och solostämmor", där hon har studerar den muntliga kommunikationen i svenska och karaktärsämnen på yrkesförberedande program i gymnasieskolan.

Vilka fritidsaktiviteter, i synnerhet när det kommer till sport, väljer tonåringar att syssla med, och vad säger dessa val om de egna livsvillkoren? Bengt Larsson har studerat tonåringars idrottande ur ett pedagogiskt perspektiv.

Hur läser åttondeklassare den skönlitteratur som ingår i svenskämnet på högstadiet, och vilken hänsyn tas till tjejers respektive killars privata läsupplevelser? Det studerar Helen Schmidl i avhandlingen "Från vildmark till grön ängel".

Att studenter använder sig av digitala hjälpmedel ses idag som en självklarhet, men på sistone har det uttryckts oro för att dessa hjälpmedel underlättar fusk. Lars-Erik Nilsson undersöker problematiken i avhandlingen "But can't you see they are lying".

Genom att kombinera olika sinnesintryck (som syn, hörsel, känsel, lukt och smak) kan spädbarn lära sig begrepp och ord. Det visar Eeva Klintfors i sin avhandling "Emergence of words", där hon har studerat över 300 spädbarn i åldern 3-20 månader.