Hur skapar elever mening av begreppet hållbar utveckling? Iann Lundegårds avhandling "På väg mot pluralism" visar att mänskliga intressekonflikter och värderelationer är centrala när elever samtalar om framtiden.

Minde enskilt läroboksarbete och fler gemensamma diskussioner i klassrummet skulle förbättra elevers resultat i matematik. Den slutsatsen drar Eva Taflin i avhandlingen "Matematikproblem i skolan".

Döva barn som växer upp i döva familjer och har tillgång till teckenspråk i skolundervisningen utvecklas snabbare, det visar Marek Meristo i sin avhandling "Mental representation and language access"

Vad styr valet av text i svenskämnet i gymnasieskolan? Stefan Lundström söker svaret både i styrdokument, tidningen Svenskläraren och i intervjuer med lärare i avhandlingen "Textens väg".

Det talas ofta om vikten av reflektion, och att lärare genom att reflektera kan lära sig sin praktik. Men är det så enkelt? I studien "Docile bodies and imaginary minds" svarar Peter Erlandson nej på den frågan.

Syftet med Henrik Gyllstads avhandling "Testing english collocations" var att utveckla ett testinstrument avsett för avancerade svenska inlärare av engelska - men även att att kartlägga kunskapsnivåer hos samma personer.

Hur påverkar skillnader i minnesförmåga, social närvaro och interaktion språkutveckling och kognitiv utveckling hos barn med och utan autism? Det studerar Karin Strid i avhandlingen "Memory, attention and interaction in early development".

Owe Røren har i avhandlingen "Idioternas tid" studerat tankestilar i samband med skapandet av de första insitutionella skolorna för idioter.

Hur har marknadskrafter och decentralisering påverkat utbildningssystemen i Sverige och England - och hur ser skolledare i respektive land på detta? Det undersöker Björn Söderqvist i studien "School leaders' view on market forces and decentralisation"

Lars Grönviks avhandling "Definitions of Disability in Social Sciences" visar att det finns olika metoder för att definiera funktionshinder.

Det undersöker Tiina Ekman i avhandligen "Demokratisk kompetens". Ett av gymnasieskolans uppdrag är nämligen att förbereda eleverna för ett aktivt medborgarskap, men får alla elever möjlighet att utveckla en demokratisk kompetens?

Hur framträder makt och styrningsprocesser i människors interaktiva handlingar, mer specifikt i skolämnet idrott och hälsa? Det undersöker Marie Öhman i avhandlingen "Kropp och makt i rörelse".