I avhandlingen "Datorspelande som bildning och kultur " undersöker Carin Falkner datorspelandet på dess egna premisser. Finns det något informellt lärande i datorspelandet som skolan skulle kunna dra nytta av?

I avhandlingen "Vad månde blifva af dessa barnen?" studerar Juvas Marianne Liljas David Björlings okända sångundervisning. Den barnsångsundervisning som David bedrev i början på 1900-talet var omstridd och hans metoder ifrågasatta - men de fungerade.

Hur uttrycks ledarskapet i barnfotbollen, som enligt officiella dokument ska präglas av lek och där tävling ska vara av underordnad betydelse? Det undersöker Krister Herttig i avhandlingen "Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet".

Gymnasielärare ser handlingsutrymmet som en kritisk faktor för att kunna göra ett gott arbete. Det visar Karolina Pardings avhandling "Upper secondary teachers creation of discretionary power", som bygger på intervjuer med ett flertal gymnasielärare.

Josefin Brüde Sundin har i sin avhandling försökt fånga innebörden och komplexiteten av att vara rektor. I studien "En riktig rektor" riktar hon uppmärksamheten mot den vardagliga praktiken och ger en levande bild av rektorers arbete och ledarskap.

Magdalena Norberg-Schönfeldt har studerat hur föräldrars inkomst och arbetstid påverkar barns betyg, både i grundskolan och gymnasiet. Avhandlingen "The phase-out of the nuclear family?" visar att barn till höginkomsttagare i snitt har högre betyg.

Det, är inte, som man lätt kan tro, bara de vuxna som har makten över förskolans innehåll. Barnen är med och påverkar, även om de är så små som två år. Det visar Elin Eriksen Ødegaard i avhandlingen "Meningsskaping i barnehagen."

Hur gör skolan gränsdragningen mellan djur och människor? Det undersöker Helena Pedersen i avhandlingen "The school and the animal other" Avhandlingen visar bland annat att skolan har en dubblel agenda när det gäller inställningen till djur.

Den svenska skolan ska enligt Lpo94 kännetecknas av demokratiska värden och respekt för individen. Det sker genom att elever socialiseras genom vänlig maktutövning, argumenterar Åsa Bartholdsson i avhandlingen "Med facit i hand".

Johan Prytz har studerat hur geometri har instruerats genom läroböcker och andra läromedel under åren 1905-1962. Avhandlingen "Speaking of Geometry" fokuserar på varför eleverna ska gå en viss kurs och hur innehållet ska kommuniceras.

Gunnel Ingesson har studerat en grupp ungdomar i åldern 14-25 som har fått diagnosen dyslexi, bland annat för att utröna om tonåringar med dyslexi halkar efter sina jämnåriga när det gäller verbal förståelse och uttrycksförmåga.

I avhandlingen "Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram" undersöker Kristina Hellberg skolvardagen för elever med diagnosen Aspergers syndrom. Hur ser mötet mellan skolans organisation och elever i behov av särskilt stöd ut?