Idag används virtuella lärplattformar i allt större utsträckning inom den högre utbildningen. Christina Keller har i sin avhandling studerat vad som krävs för att lärare och studenter ska acceptera den nya tekniken.

Det är titeln på Constanta Olteanus avhandling i matematik, där hon studerat hur andragradsekvationer och andragradsfunktioner framställs i klassrumspraktiken, samt hur det står i relation till elevernas lärande.

Krister Sund har i sin avhandling "Teachers, Family and Friends" bland annat studerat relationen mellan skolresultat och familjebakgrund, men även om könsskillnader i förhållande till skolprestationer kan förklaras med att läraryrket är kvinnodominerat.

Det undersöker Laila Niklasson i avhandlingen "Medborgaren som pedagogiskt projekt". Studien tar både upp hur begreppet medborgare kan förstås av enskilda individer och hur det gestaltas inom den pedagogisk praktiken i folkhögskola och studieförbund.

I avhandlingen "Hållpunkter för lärande" studerar Camilla Björklund småbarns erfarenheter och lärande i daghemsmiljö när det gäller just matematik. I studien synliggörs den matematik som barnen möter i den dagliga verksamheten på småbarnsavdelningen.

I avhandlingen "Barns växa vilt och vuxnas vilja att forma" studerar Åsa Aretun den vuxencentrerade synen på barns socialisation som kommer till uttryck i debatten kring muslimska skolor. Studien visar att barn är sociala aktörer som formar sig själva.

Elever med hörselnedsättning behöver erbjudas möjligheter att benämna sina individuella behov i skolans miljö. Det visar Ann-Christine Wennergrens avhandling "Dialogkompetens i skolans vardag".

Lotta Bergmans avhandling "Gymnasieskolans svenskämnen" visar att svenskämnet tenderar att bli ett färdighetsämne. Själva innehållet i läs, skriv och muntliga övningar blir därmed underordnade eller irrelevanta.

Hur uppfattar individer med Asperger syndrom sitt funktionshinder och hur påverkar diagnosen deras liv? Det undersöker Gunvor Larsson Abbad i avhandlingen "Aspergern, det är jag".

I avhandlingen "Concentration Difficulties in the School Environment" har Catrin Tufvesson identifierat miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan.

Vilka strategier har de för att hantera negativa saker, och hur har de utvecklat dessa strategier? Det undersöker Elza Dunkels i avhandlingen "Bridging the distance: children s strategies on the internet".

Skolsvårigheter gör att dokumentationen ökar kring Sveriges elever. Ingela Andreassons studie "Elevplanen som text" visar att skolan har en låg medvetenhet om vilka konsekvenser olika formuleringar i elevdokumentationen kan få.