Hur konstrueras ett grupparbete och en grupparbetesuppgift mellan elever, och vilken möjlighet har läraren att bidra till en god samarbetssituation? Det undersöker Karin Forslund Frykedal i avhandlingen "Elevers tillvägagångssätt vid grupparbete".

I avhandlingen "Att bli bättre lärare" studerar Laila Gustavsson lärares professionella utveckling under en kompetensutvecklingsperiod. Hur talar lärare om och hanterar lektionsinnehållet - och vad har det för inverkan på elevernasresultat?

Det är titeln på Ann Pihlgrens avhandling, där hon har tittat på pedagogiska skäl till att använda den Sokratiska metoden, men även analyserat 16 Sokratiska seminarier med elever i åldrarna 5-16 år.

Sofia Persson har i avhandlingen "Läraryrkets uppkomst och förändring" studerat lärares villkor, organisering och yrkesprojekt inom den grundläggande utbildningen mellan 1800-2000. Fokus ligger på lärares kollektiva handlingar genom olika förbund.

Vad har bostadsomgivningen för betydelse för utbildning, sysselsättning och inkomst bland yngre i stockholmsregionen? Petra Sundlöfs avhandling visar att sämre bostadsområden har en mindre negativ effekt på gymnasieelevers skolresultat.

Maria Larsson har i sin avhandling "Reading, spelling and silent speech" undersökt läs- och skrivkunnighet hos barn med svår talförsämring.

Bland det viktigaste i ett musikutförande är förmågan att uttrycka känslor - trots det visar forskning att musikundervisningen ofta försummar denna aspekt. Jessika Karlsson har studerat en ny metod för undervisning i känslomässigt uttryck i musiken.

Vad finns det för olika förståelser av begreppet "livslångt lärande" och vad säger det om vår framtid? Gun Berglund visar i sin avhandling "On lifelong learning as stories of the present" att livslångt lärande är ett ideologiskt värdeladdat begrepp.

Hur hur fostras elever i hemmet i fråga om kost och hälsa, konsumtion och privatekonomi samt förmåga att sköta ett hem och tillvarata miljön - och vilka effekter har skolans undervisningen i huslig ekonomi? Det undersöker Gun Åbacka i sin avhandling.

Det övergripande syftet med Elizabeth Englundhs avhandling "Folkrätt för barn som pedagogiskt åtagande" är att belysa frågan om vilket utrymme barnet får i samhället med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter.

På vilket sätt har genus, etnicitet och generation kommit till uttryck i grundskolans läseböcker sedan 1962, och hur är det kopplat till talet om jämlikhet, mångfald och barns uppväxt? Det undersöker Angerd Eilard i studien "Modern, svensk och jämställd".

Elisabeth Porath Sjöö har ur ett bildningsperspektiv tolkat ungdomars berättelser om sitt deltagande i konfirmandundervisning. Möjlighet till kunskap genom eget utforskande och att uppleva med flera sinnen är några positiva erfarenheter enligt ungdomarna.