Dagens elever tillbringar mer och mer tid i skolan - och det ställer krav på skolans lokaler. Inge Mette Kirkeby visar i avhandlingen "Skolen finner sted" att skolbyggnaden kan bidra till en realisering av pedagogiska intentioner.

Vanligtvis brukar personer med grava kognitiva funktionshinder inte erbjudas träning i elrullstol manövrerad med styrspak, men Lisbeth Nilsson började ifrågasätta detta synsätt och visar i sin avhandling att förutfattade begränsningar kan överskridas.

Minnesförmågan hos ADHD-barn och lågpresterande skolbarn förbättras av brusljud, det visar Göran Sjölunds avhandling "Noise improves cognitive performance in children with dysfunctional neurotransmission".

Eva Skåreus har i avhandlingen "Digitala speglar" låtit bildlärarstudenter i digital bild gestalta sig själva som lärare för att på så sätt finna föreställningar om bildläraryrket. Vad är det i lärarrollen som kommer till uttryck i dessa bilder?

Det visar Gunnar Schedin i avhandlingen "Expectations and experiences of career counselling". Att bli uppmuntrad till självständighet var däremot inte lika populärt - vilket blir en svår balansgång för studie och yrkesvägledaren.

Trots en gemensam läroplan märks idag en allt mer segregerad skola och debatten om särskolan har tagit fart. Elisabeth Frithiof har i sin avhandling intervjuat några unga personer med utvecklingsstörning som berättar om sin tid på särskolan.

Passar den flexibla formen alla studerande eller är det några faktorer hos studerande som ökar sannorlikheten att studierna fullföljs? Det undersöker Ulf Olsson i sin avhandling Flexibel utbildning - för vem?

I avhandlingen "Talet om det mångkulturella i skolan och samhället" har Hans Lorentz bland annat undersökt om det funnits skillnader eller likheter mellan olika tider när man har beskrivit det mångkulturella.

Hur lär sig studenter från olika studiebakgrunder ett akademiskt skriftspråk? Det undersöker Sofia Ask i sin avhandling, som visar att många studenter har svårt med övergången från gymnasium till högre utbildning just när det gäller skriftspråket.

Pål André Aarsand Simonsen har i avhandlingen "Omkring skärmen" tittat på barns datoraktiviteter i skola och hem. Hur använder sig till exempel elever av chattande på lektionstid? Vilka kompetensskillnader finns mellan barn och vuxna vid datoranvändning?

Det frågar sig Erik Jakobsson i avhandlingen med samma titel, där han undersöker hur ett initiativ att utveckla en gemensam infrastruktur för vuxnas lärande faller ut. Resultaten visar att mycket har stannat vid intentioner och inte omsatts i praktiken.

I avhandlingen "Datorspelande som bildning och kultur " undersöker Carin Falkner datorspelandet på dess egna premisser. Finns det något informellt lärande i datorspelandet som skolan skulle kunna dra nytta av?