Hur läser egentligen elever i årskurs F-3 skönlitteratur, och vad finns det för möjligheter respektive begränsningar i lärares pedagogiska verktyg när det gäller läsundervisningen från förskola till tredje klass? Det undersöker Karin Jönsson i sin studie.

I avhandlingen "Skolan gör skillnad" undersöker Sabine Gruber hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare.

Mattias Lundin har undersökt hur två agendor, elevernas deltagande och och ett etablerat ämnesinnehåll, möts i NO-undervisningen. Avhandlingen visar bl a olika sätt att använda frågor för att överbrygga vetenskapliga och vardagliga sätt att kommunicera.

I avhandlingen "Tid för reformering" beskriver Linda Rönnberg initieringen, beslutet, genomförandet och konsekvenserna av försöksverksamheten med en slopad timplan. Studien är policyteoretisk och undersöker bland annat vilka problem försöket avses lösa.

Den pessimism som tidigare har funnits bland forskare och på kliniker är ogrundad. Det visar Ulf Axberg i sin avhandling "Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems".

I avhandlingen "Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande strategier" undersöker Paula Berntsson de professionaliseringsstrategier som Lärarförbundet driver för den starkt kvinnodominerande förskollärarkåren.

Hur ser resurser, organisering och praktik ut när det gäller elevvård i grundskolan? Det har Åsa Backlund undersökt i sin avhandling, bland annat genom att göra ett hundratal telefonintervjuer med slumpmässig utvalda rektorer.

"Utbildningssegregation och självsortering" är titeln på Anna Sandells avhandling, där hon studerar valet av gymnasieutbildning. Studien visar bland annat att eleverna försöker distansiera sig från den traditionellt kvinnliga domänen, då den rankas lågt.

I studien "Utbildning på (o)lika villkor" undersöker Sara Högdin vilken betydelse kön och etnisk bakgrund har för lärandet i grundskolan. Stöd från föräldrar, lärare samt elevernas egen möjlighet att påverka sin utbildning är några av de frågor som lyfts.

Hur uppfattar gymnasielärare sitt arbete och sin yrkesutveckling? Det undersöker Ulf Lundström i avhandlingen "Gymnasielärare - perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet", där mål och visioner ställs mot lärarens vardag.

Det visar Anita Håkansson i sin avhandling "Lärares pedagogiska arbete inom den kommunala vuxenutbildningen", där hon har undersökt vad man faktiskt gör på Komvux. Studien baseras på intervjuer med lärarna och nedslag i klassrummen.

I avhandlingen "Critical Thinking in Scholarship" utforskar Eva Brodin fenomenet vetenskapligt kritiskt tänkande. Det demokratiska samhället sägs ofta gynnas och upprätthållas av kritiskt tänkande individer - men vad menas egentligen med det?