Stefan Hrastinskis avhandling syftar till att ge en djupare förståelse av hur, varför och när direkt kommunikation, som ett komplement till fördröjd kommunikation (tex epost), påverkar studenters deltagande i nätbaserad utbildning.

Vad har elever för grundantaganden om världen, och hur är dessa förknippade med fysiken? Lena Hanssons avhandling "Enligt fysiken eller enligt mig själv?" visar bland annat att det är vanligt att elever associerar scientistiska synsätt med fysiken.

Magnus Åberg har i avhandlingen "Lärardrömmar: om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjekt" undersökt hur normer för nya lärare bibehålls inom lärarutbildningen och vilka lärarsubjekt som uppstår genom normerna.

Vilka möjligheter till lärande erbjuder gruppsamtal inom den högre utbildningen? Trots nästan identiska förutsättningar visar Anna Malmbjer i sin avhandling "Skilda världar" att studenterna tolkar och löser uppgifterna på helt olika sätt.

Carina Carlhed har i avhandlingen "Medicinens lyskraft och skuggor" undersökt olika yrkesgrupper och handikapporganisationers syn på hur barn med funktionshinder bäst skulle tas om hand mellan åren 1960 och 1980.

Genom att studera hur ett litet barn vrider en kloss för att passa in den i ett hål, kan man få en bild av hur vi utvecklar ett rumsligt begrepp. Det visar Helena Örnkloo i sin avhandling "Fitting objects into holes".

Hur upplever nyexade civilingenjörer och läkare relationen mellan utbildning och professionell praktik? Vad påverkade deras karriärval och vad har de lärt sig sig under sin utbildning? Det är frågor som Staffan Nilsson söker svaret på i sin avhandling.

Datorns intåg i den pedagogiska verksamheten har inte varit helt okomplicerad, men Anna Klerfelt visar i sin avhandling hur pedagoger kan möta barns mediaintresse och använda datorn som ett verktyg för deras berättande.

Fia Andersson har i avhandlingen "Att utmana erfarenheter" följt lärare som arbetar med flerspråkiga barn med autism. Hennes resultat visar att diagnosen autism "tar över" och att det sällan blir aktuellt med modersmålsundervisning för de barnen.

Farzaneh Moinian har i avhandlingen Negotiating Identities undersökt barns syn på sig själva och på sitt liv både innanför och utanför skolans väggar. Syftet har varit att öka förståelsen för barn- och ungdomskultur.

Tårar och tandagnisslan och "dumma dig" är vanliga känslouttryck när barn är små. Över tid försvinner dessa uttryck, men hur går det egentligen till och vilken roll spelar föräldrarna i socialiseringen? Det har Tove Gerholm undersökt i sin avhandling.

I avhandlingen "Postponed plans" har Anna Levén studerat prospektivt minne hos personer med utvecklingsstörning. Resultaten diskuteras i relation till träning av prospektivt minne och val av hjälpmedel.