Det undersöker Karin Ehrlén i avhandlingen "Conceptions and artefacts", där hon visar att bilder och modeller är bra hjälpmedel för att visa barnen att jorden faktiskt inte är platt och att upp och ner inte behöver vara absoluta riktningar.

I avhandlingen "School reform, educational achievement and lifetime income" undersöker Anders Böhlmark bland annat betydelsen av elevers skolval för deras prestation och segregation, men även immigrationsålders betydelse för invandrarelevers prestationer.

Bör högre utbildning subventioneras, vad innebär det i så fall för en framtida arbetsmarknad och vilken betydelse har specialisering av högre utbildning för tillväxten? Det undersöker Camilo von Greiff i sin avhandling i nationalekonomi.

I avhandlingen "Datorspelande som bildning och kultur " undersöker Carin Falkner datorspelandet på dess egna premisser. Finns det något informellt lärande i datorspelandet som skolan skulle kunna dra nytta av?

I avhandlingen "Vad månde blifva af dessa barnen?" studerar Juvas Marianne Liljas David Björlings okända sångundervisning. Den barnsångsundervisning som David bedrev i början på 1900-talet var omstridd och hans metoder ifrågasatta - men de fungerade.

Hur uttrycks ledarskapet i barnfotbollen, som enligt officiella dokument ska präglas av lek och där tävling ska vara av underordnad betydelse? Det undersöker Krister Herttig i avhandlingen "Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet".

Gymnasielärare ser handlingsutrymmet som en kritisk faktor för att kunna göra ett gott arbete. Det visar Karolina Pardings avhandling "Upper secondary teachers creation of discretionary power", som bygger på intervjuer med ett flertal gymnasielärare.

Josefin Brüde Sundin har i sin avhandling försökt fånga innebörden och komplexiteten av att vara rektor. I studien "En riktig rektor" riktar hon uppmärksamheten mot den vardagliga praktiken och ger en levande bild av rektorers arbete och ledarskap.

Magdalena Norberg-Schönfeldt har studerat hur föräldrars inkomst och arbetstid påverkar barns betyg, både i grundskolan och gymnasiet. Avhandlingen "The phase-out of the nuclear family?" visar att barn till höginkomsttagare i snitt har högre betyg.

Det, är inte, som man lätt kan tro, bara de vuxna som har makten över förskolans innehåll. Barnen är med och påverkar, även om de är så små som två år. Det visar Elin Eriksen Ødegaard i avhandlingen "Meningsskaping i barnehagen."

Hur gör skolan gränsdragningen mellan djur och människor? Det undersöker Helena Pedersen i avhandlingen "The school and the animal other" Avhandlingen visar bland annat att skolan har en dubblel agenda när det gäller inställningen till djur.

Den svenska skolan ska enligt Lpo94 kännetecknas av demokratiska värden och respekt för individen. Det sker genom att elever socialiseras genom vänlig maktutövning, argumenterar Åsa Bartholdsson i avhandlingen "Med facit i hand".