Johan Prytz har studerat hur geometri har instruerats genom läroböcker och andra läromedel under åren 1905-1962. Avhandlingen "Speaking of Geometry" fokuserar på varför eleverna ska gå en viss kurs och hur innehållet ska kommuniceras.

I avhandlingen "Barns kamratrelationer i förskolan" har Fanny Jonsdottir kartlagt 35 barns sociala relationer med fokus på kamrat och vänskapsrelationer, samt tittat på hur pedagogerna uppfattar barnens sociala egenskaper och färdigheter.

Gunnel Ingesson har studerat en grupp ungdomar i åldern 14-25 som har fått diagnosen dyslexi, bland annat för att utröna om tonåringar med dyslexi halkar efter sina jämnåriga när det gäller verbal förståelse och uttrycksförmåga.

I avhandlingen "Elever på ett anpassat individuellt gymnasieprogram" undersöker Kristina Hellberg skolvardagen för elever med diagnosen Aspergers syndrom. Hur ser mötet mellan skolans organisation och elever i behov av särskilt stöd ut?

Vad består det särskilda av särskolans pedagoiska verksamhet av? Det utforskar Diana Berthén i avhandlingen "Förberedelse för särskildhet". Studien visar bland annat att särskildheten utgörs av att de dominerande aktivitererna är fostran och förberedelse.

Eva Blomdahl har studerat undervisningen i skolämnet teknik i grundskolans tidigare år. Vilka möjligheter och begränsningar finns för elevernas lärande? I avhandlingen "Teknik i skolan" står lärarnas teknikdidaktik i fokus.

Eva Nyström har studerat hur maktrelationerna i det naturvetenskapliga klassrummet ser ut för elever som går i gymnasiet. I studien "Talking and taking positions" framhävs betydelsen av att inte bara se elevers olikheter - utan hur olikheter konstrueras.

Rickard Jonsson har undersökt maskulinitet och språk hos en grupp tonårskillar på högstadiet. Studien fokuserar på hur språk kan användas för att skapa maskulinitet, men även hur stereotypen invandrare växer fram i den vardagliga kommunikationen i skolan.

Forskaren Eli Moksnes Furu visar i sin avhandling "Rak lærerrygg. Aksjonslæring i skolen" att aktionslärning är en "magisk källa" till pedagogisk styrka och engagemang hos lärare. Resultatet av aktionslärning blir autonoma och rakryggade lärare.

Teknikutbildningen på gymnasiet har traditionellt syftat till att ge eleven en teknisk kompetens, men det finns även etiska aspekter av ämnet som bör lyftas fram. Lars Kåreklint har undersökt vad det får för konsekvenser för utbildningen.

Vad kan det innebära i praktiken? Den frågan söker Gudrun Svedberg svaret på i avhandlingen "Entreprenörskapets avtryck i klassrummets praxis". Resultaten visar både gemensamma och särskiljande drag när entreprenörskapsinitiativ omsatts i skolans praktik.

Ann-Sofi Wedins avhandling "Lärares arbete och kunskapsbildning" visar att lärares arbete är omedelbart, oförutsägbart och intensivt - ingen dag är den andra lik. Att kunna improvisera i det vardagliga arbetet är därför en central förmåga.