Utbildning kan ses som en nyckel till hållbar utveckling och lärande. Men hur undervisar lärare kring det i praktiken? Deras berättelser står i fokus i Inger Björneloos avhandling "Innebörder av hållbar utveckling".

Det undersöker Barbro Hagberg-Persson i avhandlingen "Barns mångfaldiga språkresurser i mötet med skolan". Studien baseras på dagens heterogena klassrum, och tar därför också barnens olika språkbakgrund i beaktande.

Sannolikhet är något vi stöter på dagligen, och en viktig del av matematikundervisningen. Per Nilsson analyserar i avhandlingen "Exploring probabilistic reasoning" hur ungdomars uppfattningar om sannolikhet kommer till uttryck i interaktiva situationer.

Hur ska man ta till vara på studenternas egna erfarenheter - och hur ska man möjliggöra ett samtal kring naturvetenskapliga fenomen som leder till meningsfullt lärande för studenten? Det undersöker Margareta Enghag i sin avhandling.

Elisabeth Cederwald har i avhandlingen "Reflektion och självinsikt" studerat hur en barnomsorgs- och skolenhet omorganiserade sig och började arbeta med kommunikativ pedagogik. Ett av motiven med detta är att synliggöra den tysta kompetens som finns.

Benskörhet är ett gissel som drabbar många äldre, men det kan förebyggas med mycket rörelse i unga år. Det visar Christian Lindéns avhandling "Physical activity and its effect on bone in the short- and long- term perspective".

Vilken nytta har egentligen grammatikundervisningen i skolan? Christine Fredriksson har följt språkutvecklingen hos svenska grundskole- och gymnasieelever och visar att eleverna sällan förstår funktionen av en ny böjningsform direkt.

I avhandlingen "Lära och leka med flera språk" studerar Polly Björk-Willén barns sociala samspel med varandra och med vuxna i en flerspråkig förskola. Studien visar bland annat hur barnen använder andra resurser än språk för att åstadkomma deltagande.

I avhandlingen " Skolan och den politiska offentligheten - öppning eller tillslutning? Styrning och skolutveckling utfrån försöket utan timplan" undersöker Martin Kristiansson förhållandet mellan skolpolitik och skolpraktik.

Att lära sig vetenskapliga ämnen kräver att man förstår det vetenskapliga språket. Åsa af Geijerstams avhandling "Att skriva i naturorienterande ämnen i skolan" visar att elever har svårt för att tala om texterna och även att beskriva dess funktion.

I avhandlingen "Klassrummets relationsetik" synar Anders Holmgren den etiska dimensionen av lärares arbete. Studien visar bland annat att det är omöjligt att hålla fostran och lärande åtskilda i klassrummets praktik.

I "Skönheten och nyttan" analyserar Henrik Román gymnasiesvenskans litteraturundervisning mellan åren 1947-1985. Studien visar att samtidens krav på utbildningen, i kombination med reformen av skolsystemet, hade stor inverkan på ämnesdiskussionen.