Hur uppfattar gymnasielärare sitt arbete och sin yrkesutveckling? Det undersöker Ulf Lundström i avhandlingen "Gymnasielärare - perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid millennieskiftet", där mål och visioner ställs mot lärarens vardag.

Det visar Anita Håkansson i sin avhandling "Lärares pedagogiska arbete inom den kommunala vuxenutbildningen", där hon har undersökt vad man faktiskt gör på Komvux. Studien baseras på intervjuer med lärarna och nedslag i klassrummen.

I avhandlingen "Critical Thinking in Scholarship" utforskar Eva Brodin fenomenet vetenskapligt kritiskt tänkande. Det demokratiska samhället sägs ofta gynnas och upprätthållas av kritiskt tänkande individer - men vad menas egentligen med det?

Hur identifierar man kommunikationsproblem hos små barn, och hur kan man stödja och stimulera barn med språkstörningar? Det undersöker Barbro Bruce i avhandlingen "Problems of language and communication in children".

Maria Andrées avhandling "Den levande läroplanen" visar hur elevers arbete kan förändras från en produktion av "rätta svar" till utveckling av begreppsliga relationer i NO-undervisningen.

Vad innebär egentligen lärarens skicklighet, hur utvecklas den och hur bedömer man den? Vad har kunskapssyn och förebilder för betydelse? De undersöker Khalid El Gaidi i avhandlingen "Lärares yrkeskunnande".

I avhandlingen "Parental involvement in school" har Laid Bouakaz studerat vilka mekanismer som styr eller hindrar samarbetet mellan föräldrar och skola. Hur betraktar lärare och föräldrar med arabisk bakgrund föräldrarnas inflytande i skolan?

Det är titeln på Arja Paulins avhandling där hon studerar de svårigheter som nyblivna lärare stöter på under deras första yrkesverksamma år. Studien visar att många av svårigheterna rör situationer som kräver social kompetens, tex konflikthantering.

Det är titeln på Martin Hugos avhandling, där han har följt sju gymnasieelever och tre lärare på det individuella programmet under tre års tid. Eleverna i studien har lämnat grundskolan med ofullständiga betyg - hur ska gymnasieskolan nu möta deras behov?

Carina Fast har i avhandlingen "Sju barn lär sig läsa och skriva" följt sju barns väg till att lära sig läsa och skriva. Hon undersöker bland annat vilken betydelse sociala och kulturella praktiker har för barns läs och skrivkunnighet.

Vad menas egentligen med den autonoma studenten, eller learner autonomy? Det undersöker Inga Rebenius i sin avhandling "Talet om learner autonomy". Den röda tråden i studien är det paradoxala att elevens autonomi är något som ska läras ut av skolan.

Det undersöker Anita Nordzell i avhandlingen "Samtalat skolledarskap", där hon både har studerat skolledares mötessamtal och intervjuat dem för att ta reda på hur skolledning formas och omformas genom samtal och interaktion.