Karolina Österlind ifrågasätter i sin avhandling konstruktionen av det ämnesövergripande och undersökande arbetssättet . Hennes studie visar bland annat att elever har svårigheter med att sortera information och förstå vissa komplicerade begrepp.

Det undersöker Magnus Österholm i avhandlingen "Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom matematik". Resultaten visar att det som helhet inte finnas någon anledning att utgå från att matematiska texter kräver särskilda läsförmågor.

Att lösa matematiska uppgifter kräver både imitativa och kreativa resonemang. Ewa Bergqvists avhandling "Mathematics and mathematics education" visar att studenters svårigheter med matematik ofta beror på att de använder fel resonemang vi fel tillfälle.

Den frågan ställer sig Ulf Sivertun i avhandlingen "(Special)pedagogik och social utslagning", där han diskuterar om specialpedagogiken kan medverka till ett försvar av marginaliserade elevgruppers rättigheter och livsvillkor.

Vad gör man när barnet inte deltar i lek, vardagsverksamheter och dagsprogram? Gun-Marie Wetso har i avhandlingen "Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola" studerat hur barn börjar delta i dagliga aktiviteter genom lekprocessen.

Pedagogers uppdrag är att främja andras lärande, men hur lär de själva att bli goda pedagoger? Den frågan söker Gun Mollberger Hedqvist svaret på i avhandlingen "Samtal för förståelse". Studien anknyter till debatten om lärares personliga auktoritet.

Det undersöker Joakim Landahl i avhandlingen "Auktoritet och ansvar: Lärares fostrans- och omsorgsarbete i historisk belysning" där han tittar specifikt på moral, disciplin och omsorg. Två aspekter står i fokus: det normbrytande barnet, och det lidande.

I avhandlingen "Is i magen och ett varmt hjärta" har Karin Franzén undersökt skolledarskapet ur ett könsperspektiv. Studien visar bland annat att både kvinnor och män konstruerar sitt ledarskap på ett likartat sätt.

Alan Schürers avhandling "Utveckling av skolmiljöer" syftar inte till att beskriva hur skolmiljön är, utan hur den kan utvecklas. Skolmiljö tolkas här brett och omfattar både skolbyggnader, fysiska, psykosociala, pedagogiska och organisatoriska aspekter.

Eva Petersson visar i sin avhandling "Non-formal learning through Ludic Engagement within interactive environments" att interaktiva miljöer skapar motivation för barnen att träna på ett sätt som vanlig terapi sällan gör.

Det undersöker Matilda Wiklund i avhandlingen "Kunskapens fanbärare". Hon har tittat på hur läraren har beskrivits i tidningen Dagens Nyheter under 90-talet. "Den goda läraren" framställs där som en expert och en förespråkare av traditionella värden.

Det visar Sofia Celes avhandling "Communicating place". Hon har studerat hur mellanstadiebarn i England och Sverige berättar om sin utemiljö, och menar att det är viktig att försöka förstå hur barn kommunicerar sina erfarenheter av miljön.