Lotta Bergmans avhandling "Gymnasieskolans svenskämnen" visar att svenskämnet tenderar att bli ett färdighetsämne. Själva innehållet i läs, skriv och muntliga övningar blir därmed underordnade eller irrelevanta.

Hur uppfattar individer med Asperger syndrom sitt funktionshinder och hur påverkar diagnosen deras liv? Det undersöker Gunvor Larsson Abbad i avhandlingen "Aspergern, det är jag".

I avhandlingen "Concentration Difficulties in the School Environment" har Catrin Tufvesson identifierat miljöfaktorer som påverkar barn med ADHD, autism och Downs syndrom och deras förmåga att koncentrera sig i sin lärmiljö i skolan.

Vilka strategier har de för att hantera negativa saker, och hur har de utvecklat dessa strategier? Det undersöker Elza Dunkels i avhandlingen "Bridging the distance: children s strategies on the internet".

Skolsvårigheter gör att dokumentationen ökar kring Sveriges elever. Ingela Andreassons studie "Elevplanen som text" visar att skolan har en låg medvetenhet om vilka konsekvenser olika formuleringar i elevdokumentationen kan få.

Dagens elever tillbringar mer och mer tid i skolan - och det ställer krav på skolans lokaler. Inge Mette Kirkeby visar i avhandlingen "Skolen finner sted" att skolbyggnaden kan bidra till en realisering av pedagogiska intentioner.

Vanligtvis brukar personer med grava kognitiva funktionshinder inte erbjudas träning i elrullstol manövrerad med styrspak, men Lisbeth Nilsson började ifrågasätta detta synsätt och visar i sin avhandling att förutfattade begränsningar kan överskridas.

Minnesförmågan hos ADHD-barn och lågpresterande skolbarn förbättras av brusljud, det visar Göran Sjölunds avhandling "Noise improves cognitive performance in children with dysfunctional neurotransmission".

Eva Skåreus har i avhandlingen "Digitala speglar" låtit bildlärarstudenter i digital bild gestalta sig själva som lärare för att på så sätt finna föreställningar om bildläraryrket. Vad är det i lärarrollen som kommer till uttryck i dessa bilder?

Det visar Gunnar Schedin i avhandlingen "Expectations and experiences of career counselling". Att bli uppmuntrad till självständighet var däremot inte lika populärt - vilket blir en svår balansgång för studie och yrkesvägledaren.

Trots en gemensam läroplan märks idag en allt mer segregerad skola och debatten om särskolan har tagit fart. Elisabeth Frithiof har i sin avhandling intervjuat några unga personer med utvecklingsstörning som berättar om sin tid på särskolan.

Passar den flexibla formen alla studerande eller är det några faktorer hos studerande som ökar sannorlikheten att studierna fullföljs? Det undersöker Ulf Olsson i sin avhandling Flexibel utbildning - för vem?