I avhandlingen "Talet om det mångkulturella i skolan och samhället" har Hans Lorentz bland annat undersökt om det funnits skillnader eller likheter mellan olika tider när man har beskrivit det mångkulturella.

Hur lär sig studenter från olika studiebakgrunder ett akademiskt skriftspråk? Det undersöker Sofia Ask i sin avhandling, som visar att många studenter har svårt med övergången från gymnasium till högre utbildning just när det gäller skriftspråket.

Pål André Aarsand Simonsen har i avhandlingen "Omkring skärmen" tittat på barns datoraktiviteter i skola och hem. Hur använder sig till exempel elever av chattande på lektionstid? Vilka kompetensskillnader finns mellan barn och vuxna vid datoranvändning?

Det frågar sig Erik Jakobsson i avhandlingen med samma titel, där han undersöker hur ett initiativ att utveckla en gemensam infrastruktur för vuxnas lärande faller ut. Resultaten visar att mycket har stannat vid intentioner och inte omsatts i praktiken.

Anders Philipsson har studerat hur ungdomar i gymnasieåldern som lär sig svenska som andraspråk utvecklar en förmåga att böja verb. Vilka tekniker finns som kan underlätta för dessa undomar, som har irakisk arabiska, persiska och somali som modersmål?

Det undersöker Karin Ehrlén i avhandlingen "Conceptions and artefacts", där hon visar att bilder och modeller är bra hjälpmedel för att visa barnen att jorden faktiskt inte är platt och att upp och ner inte behöver vara absoluta riktningar.

I avhandlingen "School reform, educational achievement and lifetime income" undersöker Anders Böhlmark bland annat betydelsen av elevers skolval för deras prestation och segregation, men även immigrationsålders betydelse för invandrarelevers prestationer.

Bör högre utbildning subventioneras, vad innebär det i så fall för en framtida arbetsmarknad och vilken betydelse har specialisering av högre utbildning för tillväxten? Det undersöker Camilo von Greiff i sin avhandling i nationalekonomi.

I avhandlingen "Datorspelande som bildning och kultur " undersöker Carin Falkner datorspelandet på dess egna premisser. Finns det något informellt lärande i datorspelandet som skolan skulle kunna dra nytta av?

I avhandlingen "Vad månde blifva af dessa barnen?" studerar Juvas Marianne Liljas David Björlings okända sångundervisning. Den barnsångsundervisning som David bedrev i början på 1900-talet var omstridd och hans metoder ifrågasatta - men de fungerade.

Hur uttrycks ledarskapet i barnfotbollen, som enligt officiella dokument ska präglas av lek och där tävling ska vara av underordnad betydelse? Det undersöker Krister Herttig i avhandlingen "Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet".

Gymnasielärare ser handlingsutrymmet som en kritisk faktor för att kunna göra ett gott arbete. Det visar Karolina Pardings avhandling "Upper secondary teachers creation of discretionary power", som bygger på intervjuer med ett flertal gymnasielärare.